G&S

"Oäkta Vilhelm föddes den 15 juli och döptes hemma i huset nr 709 pigan Sophia Mathilda Salees oägta son Vilhelm. Pigan Hanna Jönsson höll barnet till dopet. Vittnen voro pigorna Hanna Påhlsson och Anna Persson. Dopet förrättades av pastor Hultman." Modern 31 år.

Enl familjesägen kan Vilhelm vara uä-barn till en kvinna vid namn Sparre senare gift Leijonhufvud, lämnad till Sofia som "adoptivbarn". Pojken uppges haft minnen av dame som kom och hälsade på då-och-då, och som vid ett tillfälle när pojken var några år sagt "Adjö lille gosse, nu träffas vi inte mera." Damen gifte sig därefter med en Leijonhufvud. Förmente fadern skulle vara kronprins Karl, sedermera Karl XV.

Det finns en viss Ulrika Sparre som gifter sig 1858 med en Leijonhufvud. Hennes fader var Hovmarskalk och givetvis var familjen känd i kungahuset. Visst kan Ulrika Sparre kanske varit en av Karls frillor, men det har inget med Sophia och hennes son att skaffa. Wilhelm är tveklöst Sophias uä barn som föddes 15 och döptes hemma den 18 juli 1851. Modern fick inte överhuvudtaget beträda kyrkan före kyrkotagnigen.

Vid granskning av husförhörslängder i Malmö 1852 finns Mathilda Sofia och hennes son antecknade på samma plats, året därpå är Sophia ensam och pojken finns i annat hus. (A1A:49:145) I hus nr 674 upptages enkan Malena Andersdotter f 1813 6/5 i Oxie, hennes son Olof Andreas f 1841 11/11 i Mö, pigan Fredrika Dorotea Elg f 1821 6/4 i Mö, fost.dtr Johanna Ottolina Larsson(?) f 1847 14/7, fost.son Nils Petter Håkansson f 1841 29/5 och Wilhelm Sale f 1851 15/7. I husförhörslängd 1856-61 i S:t Petri (A1A:25) är Wilhelm fosterson i ett annat hem, hos enkan Cathrina Persdotter i hus nr 364. Hon hade två egna barn: Johanna Maria f 1844 22/4 och Anders Edvard f 1837 14/11. Som fosterbarn är antecknade Anders Magnus Matsson f 1854 27/4 och Wilhelm Salee. År 1860 antecknas han som flyttad till hus nr 582, vilket sammanfaller med att modern gifter sig med Hans Andersson. Det är från Hans Hans Andersson som Vilhelm senare får efternamnet. I husförhörslängd åren 1859-62 (A1A:38) finns alla tre antecknade på hus nr 582. De flyttar senare till nr 596 och där finns de när Hans Andersson dör 1862. Detta år flyttar moder och son ytterligare en gång.

• Den sägen, som grundas på pojkens minnesbilder från åtminstone två troligen mycket fattiga fosterhem, tillhör de skrönor som ofta diktas upp kring uä-barn. Hur en historia förändras och skönmålas genom olika människor i olika generation är väl känt. Vilhelms moder är utan tvekan Sophia Sale'e. Fader är däremot okänd, men kan kanske sökas på någon av de adresser där Sophia bott. Pojken växer upp i fosterhem och Sophia kommer i söndagsstassen och hälsar på då och då, så nog kan det av honom uppfattas som en dame av finaste slag. Varifrån kommer namnet Sparre? Med dålig handstil kan Salee läsas som Sparre? Damen ifråga påstås gifta sig. Sohpia gifter sig och heter sedan Andersson. Vill inte en ilandstigen sjöman göra sin historia lite bättre än den var inför sin tillkommande? Det är svårt att tro att Matilda Sophia tagit på sig ett moderskap för annan kvinnas barn, genomgått rättegång och sedan lämnat bort honom som fosterbarn till andra hem och slutligen anstängt sig för att efter några år åter att ta hand om pojken. Rätten tog nog heller inte risken att Sphia skulle avslöja ett verkligt kungabarn. Det uns av fakta som finns i familjehistorien återfinnes i morbrodern Jonas August Salle's barndom och uppväxt. Jonas växer nämligen upp hus en kvinna vid namn Leijonhuvud. Både Jonas och Wilhelm var fosterbarn. Vilhelm Andersson var sjöman under flera år. Han inspirerades säkert av sjöman- nen Anders Magnus Mattson, som var en äldre fosterbroder i sista fosterhemmet. Ur sjömanshusets liggare över registrerade sjömän och befäl hittas Wilhelm Andersson f 1851 15/7, inskrivningsnummer 808, inskrivningsdag 1873 25/7. Fadern uppges var död och modern är M Andersson. Han är sedan antecknad i Malmö för tjänstgöringar 6/8-73, 5/12-73, 20/3-74, 17/11-74, 5/5-81, 14/12-81. Från andra sjömanshus har hämtats tjänstgöringar 5/3-75, ?/?-75, 6/5-75, ?/?-78, 11/3-79 och 11/10-79. (Sjömanshuset i MALMÖ D 1d:9-11, LLA). Enl uppgift lär en av båtarna hetat SS Adela. Den 9 oktober 1879 skrivs ett intyg i Sydney som säger att W Andersson tjänstgjort ombord som "lamptrimmer" under en period av 1 år och 10 månader. (Intyget är ofullständigt kopierat.)

Ur Caroli lysnings- o vigselbok hämtas anteckningen: "Uttog sjelf lysningen. lemnade hinderslöshetsbetyg fr pastorsemb. i St Petri förs o ställde skriftlig borgen för vistelse utrikes." Australienvistelsen som notisen anger är inte dokumenterad, men det kan mycket väl tänkas att han faktiskt gick i land åren 1874-1878, då han inte är inskriven på svenskt sjömanshus för tjänstgöring.

I AU Isbergs MALMÖ STADS kyrkor finns hela familjen Andersson antecknad sid 468-469 med anledning av ett donationsbrev på 500 kr till underhåll av makarnas gravställe å nya begravningsplatsen, av makarna lämnat den 13 april 1913. Wilhelm Andersson har uppenbarligen kommit upp sig i samhället från den lille fattige fostersonen som benämnes stuvareförmannen och husägaren, och som står som ägare av fastigheterna nr 571 och 572, VIII och IX, i kv nr 37 Biet vid Jacob Nilsgatan 15 o 17 och vars andra våning bebos av honom och hans familj.

I en dödsruna över Wilhelm Andersson i SDS den 30/3 1930 står följande: "På Malmö Allmänna Sjukhus avled igår stuvaren Wilhelm Andersson. Han var född i Malmö 1851, och med honom har en gammal vida känd Malmöbo gått ur tiden. I sin ungdom begav han sig tidigt till sjöss och kom härunder till Australien, där han under många är hade sin utkomst. Sedermera återvände han till födelse- staden och hade här anställning vid Malmö hamn, varefter han emellertid bildade egen stuverifirma, vilken han innehade, tills nuvarande stuveriaktibolag övertog huvudparten av rörelsen i Malmö hamn, då Andersson gick i detta bolags tjänst. I denna tjänst kvarstod han till för ungefär 15 år sedan. Inom segelsporten i Malmö var Andersson en föregångsman. Han var med om att införa den moderna segelsporten och med sina båtar erövrade han mångfaldiga priser såväl i Sverige som i Danmark. Särskilt inom seglarkretsar efterlämnar den bortgångne således en stor vänkrets. Personligen var han en hurtig, glad och gemytlig människa och han bevarade dessa sina egenskaper in i det sista. Närmast sörjes han av maka, barn och barnbarn." Bouppteckningen från den 23 jun 1930 visar ett tämligen välförsett hem med ganska mycket möbler. Genom inbördes testamente från den 8 juni 1914 hade makarna tillförsäkrat varandra rätten att sitta i orubbat bo. I handlingen upptas följande gemensamma egendom:

Guld 1 herrur med kedja 20:- 1 nål och 1 ring 10:- Silver 2 bägare 20:- Galvaniskt försilvarade artiklar 3 bägare 1 kopp 2 ljusstakar 10:- 1 kristallvas 5:- Den avlidnes garderob 40:- ./. 105:- Begrafningshjälp från Likbärarlaget Enigheten 505:- Dito från Malmö sparsjukkassa 200:- Osäker fordran hos sonen John Wilhelm Sahle' enligt förbindelse utan ränta 2000 kronor. Tomten nr 8:8 i kvarteret nr 37 Biet inom Gamla staden härstädes, taxeringsvärderat till 17000:-_______ Kronor 17810:- Gemensam gäld Begravningskostnad 780,65 1929 års kommunalskatt, rest 56:- Kommande skatter, förslagsvis 110:- = 946,65 Behållning 16863,35 Då härifrån drages stadens provision 168,63 Återstår alltså 16694,72