T Rossi

Enligt mot Elsas lilla anteckningshäfte vägde Seppo otroliga 5,3 kg när han föddes. Seppo blev tillsammans med broder Tapani evakuerad till Sverige 1941 och kom även han till Lövestad. Han blev placerad i en lärarfamilj, Pernstam i Lövestadby. Av Seppos berättelser att döma var det inte särskilt lyckligt för honom hos Pernstams, som hade en något äldre son, Lennart, och senare också fick en son till - Christer - som Seppo fick det tvivelaktiga nöjet att vara barnvakt åt. När han kom hem till Finland 1946 blev det naturligtvis skolgång och under ett år gick han i samma klass som en viss Ahtisaari, som blev Finlands nya president 1993. Seppo blev brandman under ett stort antal år i Kuopio, men han arbetade också som byggnadsarbetare och taxichaufför. Under åtskilliga år var han Kuopios ende taxameterinstallatör och reparatör. När taxi övergick till mera datoriserade mätare ville Seppo inte vara med längre. Det blev för komplicerat, men han gjorde trots det goda affärer på gamla taxametrar, som i Finland betraktades mer eller mindre som skrot. Seppo samlade på sig flera sådan, reparerade hjälpligt och reste till Estland och sålde - naturligtvis svart. Det är ju en dröm att få chansen att sälja samma vara två gånger. Bara Seppo kan sådant. Otaliga är de adresser han bott på i Kuopio särskilt sedan han separerat från Inkeri. Otaliga är också hans förhållanden till kvinnor och det är väl först sedan han blivit 50 år som han stadgat sig med sin Airi. Utmärkande för Seppo har varit hans händighet och påhittighet i praktiska ting. Tidigt köpte han en sjötomt några mil från Kuopio och där har han byggt sitt drömställe, en stuga med bastu, brygga, jordkällare, brunn och savusauna, dvs rökbastu. Här vistas han all tid han kan.

När Seppo kom i närmare 80 års åldern började han tänka på sin egen hädangång. Och planerade för att ligga i samma grav som vår mor Elsa. Men det visade sig att syster Pirkko i hemlighet ordnat att hon själv blivit gravrättsägare och betalat de avgifters som krävts. När Pirkko avled hade en helt annan sten beställts till den graven med namnen Rossi (Elsa) och Luostarinen placerade. Det garanterade att Pirkko, Unto, sonen Juha och deras barn har gravplats. Seppo var mycket förbittrad över detta. Men han fick överta den tidigare stenen med mors namn. Och den har han nu fått placerad på Ullas grav. Villkoret var att en graverad metallplatta finns på stenen med Ullas namn o data. Och Seppo kan se sitt eget namn och garanterar nu att sonen Jorma också har en gravplats.