G&S

I Knutssongrenens släktkrönika finns bl a antecknat: "Den vackra Benedikta gifte sig med prästen i församlingen. En präst anstod storbondedottern. Båda föräldrarna tillstyrkte giftet. Där berättas en liten episod från de ungas trolovningsdag. Samma dag som prästen kom till bondgården i giljareärenden, råkade de vackra Benedikta slå isönder en dyrbar porslins-tallrik och modern sade då: " Hade det inte varit därför att vi väntat prästen hit idag, så skulle du fått en örfil för slarfvet, men nu får det vara." Detta har berättats av Benediktas dotter som tillfogade: "På den tiden smällde det ofta för förseelser och så länge döttrarna gingo hemma och åto sin försäldrars bröd fingo de ock ta' aga". - Benedikta fick inte länge behålla sin älskade präst, han dog och lämnade henne som änka med två söner och två döttrar. Hon bodde i Lund, där hon nog hade det ganska sträfsamt. Storbondens rikedom hade smält ihop - jag vet inte på hvad sätt - och hon fick nog nöja sig med småsmulor äfven om hon var af bästa skoffan. Såsom en biförtjänst sydde hon prästkragar. Hon hade alltid varit allvarligt anlagd och blev på äldre dagar strängt religiös. Stiftets präster tyckte mycket om att komma till den gamla och samtalade med henne i andliga ting och hennes riktning var Schartauansk. GAMLA FASTER kallades hon i släkten och de unga nalkades henne nog med viss skräck. "