Petronella var uppbenbarligen förbittrad på sin son Lars, då han "enl moderns egna ord rafsat åt sig all hennes egendom i Ystad, pantsatt den delvis och lämnat henne i utblottat tillstånd,så att hon fick leva på allmosor." (från L St Hm 9/559)

Bouppteckning Färs hrd 30/6 1784.

Hennes 2:a gifte med OJ Aq.

I Sjöströms Skånska Nationen sid 149 finner man följandeanteckning: Han hade rätt stor skuld, hvars uppkomst han förklarar sålunda:"Kan ej förvåna någon, som har sig bekant huru vi begynt på bar botten, suttit fem år på half kaka, medelst begges vår svaghet måst fem år å rad ligga vid Helsingborgs surbrunn, trenne gånger undergått fäsjukan m fl nogsamt bekanta tryckande omständigheter, förutan den bedröfliga eldsvådan som oss senast öfvergick, vi ej heller ätit vår beta ensamma." 

Carlqvist anger i LStHm 9 sid 305 att "Dödsnotiser inte antr. men antagl. båda döda i Källstorp."

"Inger Palm, vars dopnamn på hennes gamla dagar ej sällan försvenskades till Ingrid, överlevde länge även sin andre make. Vördad och avhållen av fränder och församlingsbor, bodde hon kvar i Östra Sallerups prästgård, där den ene kyrkoherden efterträdde den andre. Ännu vid 1764 års prästval ingav hon en egenhändigt undertecknad röstsedel, därmed visande sitt intresse för f¶rsamlingarna. Hon dog i fädernehemmet den 28 oktober 1773, nära åttio år gammal. .....

I sitt senare äktenskap hade Inger Palm verterligen ett enda barn, dottern Elisabeth Corvin, som blev gift med Hans Horster, kyrkoherden i Esphult och Linderöd av Gärds härad. "

KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 359-360.

Gift med prosten Simon Palm i Ö Sallerup. Uppges i detta äktenskap fått nio barn, varav sju är kända till namnet. De två möjligen döda vid förlossningen eller strax därefter. Enligt släktforskare från 1920 uppges från dessa barn släkterna Palm, Palme, Nobelius, Sundius, Corvin, Hofverberg, Westerdahl, Molander, Sjödahl, Borup, Ekelund, Malmström, Timelin, Wollin, Gadd, Schlyter, Strandberg, Rosenblad, Hollenius m fl härstamma. 

I Cavallins Herdaminnen finns följande anteckning om Christina Erman: "Den senare hustrun skall warit ondsint och så utomordenligt girig att hon genomsökte sin mans fickor och skor då han kom från förrättningar, wid hwilka betalning troddes hafwa wankat."

I dödnotisen junii 1742 i S:t Petri skrivs följande:

"Sal. Probstens Hr Magist. Jöns Rönbecks änkia, fru Christina Catharina Erman, som håller en tid bort all .... krämpor, men blev hastigt af en häftig Colique angripen och emillan den 7 och 8 hujus(?) dödde om morgonen kl 8 d 8 hujus, 59 år 8 månader och några dagar gammal sattes .... kyrkian uti thes så kallade ..... till thes hon kunde föras till Helsingborg att sättas uti grafen hos sin Sal. man."

Äktenskapet var barnlöst. Det var uppebart att Christina Erman vållade sin make ganska stora bekymmer med ett svårbemästrat humör och beteende.

Georg Engelau, Väsby

Nils Ringberg, Väsby

Hade en bror Sven Granbeck som också gjorde karriär inom länsförvaltningen i Kristanstads län.

Landsstaten för M o L län sid 330 nr 167.

Den här artikeln är 2006-01-19 hämtad från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Holmstensson_%28Rosenstr%C3%A5le%29

Student 1927, studerat historia, juridik; Gjorde sedermera lång karriär inom systembolaget från första anställningen i Stockholm 1932 via kontrollföreståndare i Köping, Gävle, Västervik och slutligen som intendent för utskänkningsärenden i Visby.

Hedvig var en historieberättare och hon sade att hon var synsk.

Hon var dessutom skeptisk till modern läkekonst och använd sig bland annat av en klok gumma när sonen Evald hade skadat handen.

Historien förtäljer att läkare ville amputera Evalds hand men Hedvig tog honom till en gumma i trakten som lade egna förband och på så sätt räddade handen.

Två fingrar gick dock inte att rädda.

FÖDDE: Gravsten i Lönsboda kyrkogård och Församlingsbok 1819 Åbo Östra Flyboda.

Var gift med köpmannen John Arv. Andersson.

Enligt Sv.dödbok hette hon Silfverhjelm vid sin död hade varit änka sedan 16 feb 1955 efter maken 18750619-121 Silfverhielm, Erland Georg Reinhold

Kyrkobokförd i Saltsjöbaden, Saltsjöbadens kn (Stockholms län, Södermanland).

Född 19/6 1875 i Ryd (Skaraborgs län, Västergötland).

Gift man (1/5 1938).

Regementskommissarie vid Kronprinsens husarregemente.

Avskrift av handanteckning av släktforskare NN omkring 1920: "I den af hans sonsons dotter fröken Anna Knutsson författade familjekrönikan heter det:
Han var skånsk storbonde och det betyddeinte litet. Han ägde en gård i Sallerup. Var stolt. stormodig men gladlett och fallen för gyckel. Kanske det också något af skämtare i det uttrycket, som han ofta sades haft: -Jag är inte av s¤msta skofvan-. Men kan ville vara bonde och ansåg sig förvisso lika god, om inte bättre, än herremännen då han kom spatserande i sin allmogedräkt, jacka silfverknappar, skor med silfverspännen och svarta sammets- byxor, äfven de försedda med silfverspännen. Han var en härskare i sitt hus. Hans hustre var emellertid af samma skoffa, sträng och stormodig. Barnen uppfostrades med strama tyglar, kanske allt för strama. Där fanns flera döttrar och två af dem var särskilt omtalade för sin skönhet. Dottern till den ena (Benedikta) berättade: - Min mor var så vacker och så namnkunnigt vacker att folk reste långa vägar för att få se henne -. Denne Benedikta blev också föremål för en lärd professors (David Munch af Rosenskiöld) kärlek. Men stor- bonden sade ett drygt nej. Hon skulle inte gifta sig med en herrekarl, utan med en bonde. Jag har hört berättas att då gubben Knut gick med sina vackra döttrar ute i slotterarbetet, alla flickorna klädda i långa,lätta men ärbara hvita dräkter med brokiga skärp kring midjan, stannade herskapsvagnarna vid vägkanten och såg på den lantliga taflan med beundran och förtjusning." 

Han omnämnes första gången i Malmö 1709 som apotekaregesäll. Han idkade handel med specerier redan år 1711 och erhöll 1731 av drottning Ulrika Eleonora privilegium å anläggande av ett apotek i Malmö. Han examinerades till apotekare samma år. Apoteket blev det i Malmö så välkända Fläkta Örn, som började på Stortorget och senare fanns på södra sidan av Gustav Adolfs torg. Det finns inte

kvar längre.

I ELBOGEN 1989 finns en artikel om just apoteket Fläkta Örn och apotekarnas medicinalväxtodlingar. Artikeln beskriver hur T Arndt bl a redovisar sina egna insatser för att tillvarataga, beredaoch försälja inhemska "medicinalier".

En artikel av Hans Ersgård i Malmö i Svensk farmaceutisk tidskrift 1982:5 ger en detaljerad och spännande redogörelse för Thomas Arndts väg till apotekare i Malmö, samt hans mot- och medgångar i sin yrkesverksamhet.

I samma tidskrift finns en år 1909 tagen bild av fastigheten vis Stortorget där apoteket var beläget. På denna bild syns också mycket tydligt det hus vari Gustaf A Nyman bodde. Vid tiden var sonen Sture bara en liten pojke. Sture kom sedan att gifta sig med en ättling till Thomas Arndt. 

Släkten Lönbohm härstammar från Småland. Anders L. (1673-1738) bosatte sig i Filipstad år 1702. Han var gift med Madame Maria Fernell och fick med henne 16 barn av vilka 8 avled före fadern. När hustrun avled, 82 år gammal år 1769, hade ytterligare 3 av barnen avlidit. I begravningstalet i Filipstads kyrka beskrivs hur Anders i samband med sin inflyttning i Filipstad "begynte draga n¥gon nytta av sina i ungdomen utståndna svårigheter, varvid under en ogemen idoghet han i sin tid med så många lekamliga gåvor blivit välsignad". Han omnämnes i Filipstad som brukspatron och handelsman. Av de 4 söner som nådde vuxen ålder blev Magnus (1702-1755) kyrkoherde i Kristinehamn år 1738. Sönerna Nils (nämnd härovan) och Johan (f.1722) blev framstående affärsmän i Filipstad och titulerades brukspatroner.

(Jungblom:Fernowstudier. Filipstads Tidning 30/9 1944)

KÄLLOR:

A Edestam, Karlstad stifts herdaminnen, sid 326.

Andreas Jochim von Henel, Det anno 1729 florerande Swerige, sid 12.

Avskrift av annan släktkrönika: "Under 1890-talet och början av 1900-talet lästes ofta i flera af våra tidningar och tidskrifter fint skrifna berättelser och poem under hennes namn. De flesta alstren af henns penna ha dock influtit i vår barn- och ungdomslitteratur och där säkert varit varit till både nytta och nöje för unga sinnen. Trenne olika gånger har hon erhållit Svenska Akademiens "Mention honorable" dels för tvenne dramatiska arbeten: ORVAR ODD samt GRETTE samt dels för tvenne större dikter: NORNA GEST och DEN STORA PLÅGAN. I den år 1907 af Fr Skoglund utgifna serien "ungdomsböcker" bidrog Anna Knutsson med en samling berättelser."

I LIBRIS återfinnes följande bok:

Författare: Knutsson, Anna Emilia Brigitte

Titel: Göte och Snottra m.fl. berättelser.

Ort/Förlag: Stockholm

Utgivningsår: 1907.

Serie: Fr. Skoglunds ungdomsböcker. 2. 1907.

Denna titel finns vid följande bibliotek: S Kungl. biblioteket

Placering: 59 B Fr. Skoglunds ungdomsböcker. 2. 1907.

Anm: 8:o.

"Pmo dottern Mariken gift med bagaren Jonas Mirendorff ...

2do sonen Thomas Silow bagare ...

3e sonen Carl Christian Silow ...

4 dottern Ulrica ogift 27 år ..."

Källa: Skånska Nationen I, sid 448 nr 2328.

Boende Aska No. 1 med makens föräldrar o. syskon. Anteckn.: 22/10 92-11/11 94 Saknar intyg om frejd och hinderslöshet, vistades i Tyskland dessa år.

Lyst 18 oktober 1896

Gift 20 november 1896

Död 22 april 1899

Johan Fredrik Steltzner

Lars Engström

Peter David Schröder

Husar Nr 117/34 för Gjöshult vid Smålands Lätta Dragoner, Överste Löjtnantens Skvardron

Husar Nr 106/23 för Grönskog vid Smålands Lätta Dragoner, Överste Löjtnantens Skvardron

Husar Nr 60 för Grönskog vid Smålands Husarregemente, Staby Skvardron

Längd 5'8" (173 cm)

Antagen 22 oktober 1807

Från Gjöshult Till Grönskog 14 juni 1811

Avsked 1836

I AI:2 var Johannes ogift.

Det året lämnade nämligen familjen Grönskog och flyttade till Kärrhult. Här blev Johannes arrendator. 1842 flyttad familjen till Boda, och 1847 till en ny plats.

Ålder vid död 68å 11m 25d => 24 Jun 1786