Ur "Slägten Edgrens Stamtafla" sid 75.

KÄLLA: A Edestam: Karlstad stifts Herdaminnen 3:203-5 AGT Edgren: Slägten Edgren Stamtafla sid 75

21 oct dog inh fattighjon enk Bengta Jönsd: i Hägghult, begrofs 20 p Trinit.

78 år af ålder.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1819, C:3/3.

4 dec dog Enkan Elna Jönsd: i Tåsthult, begrofs Dom: 3 Adventus, 69 år Torr Werk.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1789, C:2/3 sid 92.

Husförhörslängd Örkened 1785-1795, AI:3/1 sid 13.

Avlade 8 barn. Var sjuk 6 dagar innan hon dog 17 maj 1740 i Stora Skedet 66 år gammal.

Avlat 5 söner och 3 döttrar. 2 söner och 2 döttrar efterlever. Varit änkling i 22 veckor och mest sjuklig. Död 75 år gammal.

Brita Magd: Hörn

Doter af Bruksinspektoren Isac Hörn, boende under ramsebo, född 1765 14/6 i Högsby. Begrofs d. 21 februari.

Lungsot, Ogift, 43 1/2

KÄLLOR:

Dödbok Virserum 1809, C:4/6.

Christina Jonasdr Krok från Söllvereke norreg. förlamad i hals bröst och ansigte, 50 år gammal.

KÄLLOR:

Dödbok Älghult 1758, CI:2/5 sid 430.

Dagarbet Mattis Thorssons hustru från Deragårdsmåla, 45 år, bröstsjuka.

KÄLLOR:

Födelsebok Algutsboda 1729, C:1 sid 75.

Dec 24 dog inh Truen Månsdott i Böglarehult, begrofs Festo Circumcisionis. 80 år, af ålder.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1788, C:2/3 sid 86.

Husförhörslängd Örkened 1787-1795, AI:3/2 sid 61.

Dom 1 post Epiphan begrofs sjudaman och gifta mannen Jöns Ericsson af Glimåkra torp som dödde d 7 jan af bröstsjukan at 55 år.

KÄLLOR:

Dödbok Glimåkra 1766, C:2/2 sid 54 no 1.

Dom 2 adv begrofs Inh Jeppe Ingemanssons hustru Gunnil Biörnsd: af Hunshult som dödde d 30 nov af håll och stygn at 67 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1769, C:1/5 sid 203 no 44.

Sjöbloms släktutredning via Håkan Svensson.

Dom 2 p Epiph begrofs änklingen Måns Nilsson af Kruseboa som dödde d 11 Jan af ålderdomsbräcklighet at 80 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1760, C:1/5 sid 193 no 2.

Dom 21 trin begrofs gifta mannen Hans Persson af Glimåkra som dödde d 23 oct af bröstsjuka at 65 år.

KÄLLOR:

Dödbok Glimåkra 1773, C:3/2 sid 82 no 56.

Husförhörslängd Glimåkra 1772-1783, AI:1/1 sid 17.

Dom Cantata begrofs Per Svensson af Tåsthult som dödde d 22 april af skiörbjugg at 68 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1762, C:1/5 sid 185 no 5.

Sjöbloms släktutredning via Håkan Svensson.

Dom palm begrofs Ola Håkanssons hustru Ingier Persdotter af Tranatorpet som dödde d 27 marti af tvinsot at 42 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1762, C:1/5 sid 195 no 7.

Sjöbloms släktutredning via Håkan Svensson.

Dom Remini begrofdes änk. Karna Biörnsd af Glimåkra som dödda d 15 febr: af bröstsjuka at 74 år.

KÄLLOR:

Dödbok Glimåkra 1782, C:3/3 sid 119 no 15.

Dom Rogate begrofs änkan Gunnil Håkansd: af Böglarehult som dödde d 30 april af bröstsjuka at 70 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1771, C:1/5 sid 204 no 17.

Dom: 4 adv begrafdes gifta m Truls Månsson af Tosthult som dödde d 14 december af ålderdomssjuklighet. 74 år.

VIGDE:

Dom Miseracordia wigdes Trued Månsson af Tåsthult med pigan Elna Jönsdotter af Hunshult.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1739, C:1/4 sid 131 no 7.

Dödbok Örkened 1781, C:2/2 sid 45 no 34.

Husförhörslängd Örkened 1772-1783, AI:1/1 sid 8.

Död 1710 i Högsma och begravd 3:e i Fasta. Sonen Nicklas stod för begravningen.

Död av ålderdom 78 år gammal.

KÄLLOR:

Vigselbok Älghult 1724, CI:2/1 sid 5.

Dödbok Älghult 1752, CI:2/5 GID:444.47.89600.

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/5 sid 213.

Död av ålderdomsbräcklighet i Högsma. Begravd 6:e Påsk.

Död i Vennatorp 70 år gammal af ålderdom.

KÄLLOR:

Dödbok Älghult 1761, EI:1/3 sid 175.

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/4 sid 157.

Husförhörslängd Älghult 1760-1780, AI:2/4 sid 186.

Dödsorsak: Influensa och lungkatarr.

KÄLLOR:

Vigselbok Hälleberga 1918, SCB CK7586/2.

Dödbok Madesjö 1918, SCB CK7983/18.

Fer 2 Pent: begrafdes Inh gifta m Jöns Ingemansson af Böglarehult som dödde d 1 maj af ålderdomsbräcklighet at 71 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1779, C:2/1 sid 32 no 13.

Husförhörslängd Örkened 1772-1783, AI:1/1 sid 33.

Fest Epiph begroft änkan Elna Håkansdotter af Tåsthult som dödde den 26 dec af ålderdomsbräcklighet at 68 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1762, C:1/5 sid 193 no 1.

Sjöbloms släktutredning via Håkan Svensson.

Hon dog 'så gammal att hon visste tala om hur de läst på radband'. (F)

Jan 6 dog inh Ola Joenssons hustru Karna Åkesdotter i Höfvidstorp, begrofs Dom Epiphan, 67 år, 14 dagar, bröstfeber.

KÄLLOR:

Födelsebok Örkened 1731, C:1/1 sid 28.

Födelsebok Örkened 1799, C:2/4 sid 155.

Juli 31 dog enkan Ingier Åkasdotter i Aplahult begrofs Dom 11 Trin, 65 år. Kräftan.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1785, C:2/2 sid 66.

Långfredag begrofs inh änklingen Jeppe Ingemansson af Hunshult som dödde d 19 marti af slag at 69 år.

KÄLLOR:

Dödbok Örkened 1771, C:1/5 sid 204 no 9.

Sjöbloms släktutredning via Håkan Svensson.

Sjuk av bröstvärk 6 dagar innan hon dog. Avlat 6 söner och 2 döttrar av vilka 1 son och 1 dotter är döda.

Fader: Skräddaren Sven Sandell

Moder: Anna Christensdotter

Gudmor: Hustru Bengta Christensdotter i Önnestad

Faddrar: Kusken Jöns Andersson o. drängen Per Christensson båda i Önnestad

HFL A1:14 # 49044 Norra Sandby

Boende å Aska No. 1 p. 288 m. hustru Thilda o. son Albin Inflyttad till Sandby från Amerika 25 maj 1896, Attest # 2.

Anteckning: Betyg om frejd o. hinderslöshet för tiden 12 aug. 1881 - 29 maj 1896.

Thilda dog en vecka efter andre sonens (Frans Oskar) födelse 22 april 1899.

Fader: Skräddaren Sven Sandell

Moder: Anna Christensdotter

Gudmor: Hanna Mattisdotter i Ignaberga

Faddrar: Torparen Anders Tufvesson o. Skräddaren Per Johnsson båda i Sandby

Dopvittnen: Gunnel Svensd i Svänarp, Jeppa Månsson i St,Björkeröd.

Dopvittnen: Siunne Påhlson o Svenborg Trulsd i Svänarp.

Den 7 jan 1907 blev han antagen till extra poliskonstapel vid Malmö Poliskår och den 1 jan 1908 var ha ordinarie.

Det är i Uppsala Alfred blir pappa första gången. Han träffar här Augsuta Bernardina Ståhl som är piga hos en familj på Dragarbrunnsgatan 75. Barnets föds dock i Nora bergs församling, moders egentliga hemort.

Han tjänstgjorde genom åren på olika avdelningar inom polisen som centralpolisavdelningen, detektiva avdelning och distriktspolisen. År 1914 fick han tjänst i Skurup som poliskommissarie och allmän åklagare, men lämnade tjänsten redan efter en månad p.g.a. "för litet verksamhetsfält" och återgick till malmöpolisen. År 1920 i oktober blev han av justitiekanslersämbetet utsedd till tillförordnad stadsfiskal i Malmö. Året därpå blev han tillförordnad krigsfiskal vid Kronprinsens husarregementes krigsrätt.

Alfred Fridells utbildnings- och tjänstgöringsbetyg gav honom mycket goda omdömen och rekommendationer allt från folkskolan via den militära tiden över hela den polisiära karriären. Han var uppenbart en energisk person med stor arbetskapacitet och som med sina skiftande erfarenheter skaffade sig stort förtroende hos det svenska rättsväsendet. Detta gav honom också flera möjligheter att studera polisarbetet såväl i Köpenhamn som i Stockholm inför omorganisationer av polisväsendet i Malmö.

Våren 1922 var det dags för Alfred att söka en ledig poliskommissarietjänst i Malmö. Han blev också utnämnd, men en kollega överklagade tillsättningsbeslutet med hänvisning till sin längre tjänstgöringstid. Poliskammaren gav dock Alfred Fridell sitt fulla stöd och påpekade särskilt hans breda erfarenheter och kunskaper och goda ledaregenskaper. Kollegans överklagande tillbakavisades och Alfred Fridell blev poliskommissarie i Malmö.

Alfred tycks vara en bekräftelse på den inverkan en man i uniform kunde ha på dåtidens kvinnor. En kärleksaffär med Dagmar Andersson sommaren 1912 ledde till en graviditet, som han inte kunde slingra sig ur. Dagmar vistades i Amerika när hon upptäckte att hon var gravid. Efter ett par månader återvände hon till Sverige och i Dagmars sjunde graviditetsmånad vigdes paret. Två månader senare på Alfreds 30 års dag föddes sonen Bertil. Men det skulle långt senare visa sig att Alfred våren 1912 haft en tillfällig förbindelse med annan kvinna i Malmö som 21dec födde en dotter - Gunborg Alfrida. Alfred hade uppebart stort kvinnotycke för redan den 24 aug 1905 hade han fått en son - Erik - som senare vistades en tid i Alfreds familj. Men det var inte nog med det; samma¥r den 20 nov föddes en flicka i Nora - Mary Viola Ståhl, som också var ett resultat av Alfreds flerfaldiga kvinnoaffärer.

Som militär vid Upplands artilleriregemente underhöll åtminstone två kvinnor 1904-1905 och när han något år senare blir polis i Malmö är två andra kvinnor objekt för hans intensiva uppvaktning årminstone 1911-1912. Det är svårt att tro att han "gått i ide" mellanliggande år. Ingen skulle bli förvånad om det skulle "dyka upp" ytterligare något barn till Alfred Fridell. Moderna tiders släktforskare är ganska duktiga på att spåra okända fäder nu för tiden. 

Enl uppg i Sveriges Apotekares historia (sid 920) fick han dock åtskilliga besvärliga år med dess skötsel. Det var ju inte så märkligt med tanke på de förutsättningar som gavs honom. Det stora arvet efter fadern delades på flera syskon och att konsolidera apoteket Svanen i rådande krigstider kan inte varit enkelt. De i Lund förlagda danska trupperna hösten 1676 hade sannolikt stora krav på medikamenter ur förråden och man kan med fog anta att den försvenskade apotekaren inte fick den betalning han hade rätt till. Efter slaget utanför Lund i dec 1676 fylldes staden med sårade krigare - en situation som ytterligare medförde påfrestningar på apotekets resurser. Tillgången på råvaror blev också starkt reducerad - med ömsom danska och svenska trupper i grannskapet. De skånska krigen var alltså mycket betungande för Christian Erman. Olyckorna kulminerade i den brand som Kristian V lät påtända sommaren 1678 då stora delar av staden brann ner varvid bl aapotekshuset blev mycket illa skadat. Christian Erman klagar sin nöd i brev den 12/7 1692 till generalguvernör Ascheberg och skriver att fienden låtit bränna huset och gården och allt han ägde utplundrades och själv blev han satt i fängelse i ett halvår.

Han var nära att förlora sin apotekarrättighet, men lyckades ställa det i acceptabelt skick - bl a tack vare årligt hyresbidrag från konsistoriet - eftersom han ännu 1699 var kvar som apotekare, men redan året efter fanns en ny apotekare i Lund och Chistian Erman fick draga sig tillbaka. Antagligen fanns en viss skam i detta, då Erman från 1677 och några år varit en av stadens fyrarådmän.

Ur Ernst Thysells FRÅN FLYDDA TIDER I VÄLINGE OCH KATTARP med anledning av en kyrkkrona som Christian och hustrun skänkt:

..."Mässingskrona i Kyrkan var ett präktigt stycke om 1 lispund och 16 skålpund. Den äger följande ingravering: *Denne lysekrone foraere Christian Erman oc Margareta Cassia till Guds Aere ochWellinge kirckes beprydelse aar Christi MDCLXXIV* =1674. Denna ljuskrona försåldes 1872. 

I en artikel i Svensk Farmaceutisk Tidskrift 1982:5 av Hans Ersgård finns en detaljerad redogörelse för hur fadern Thomas Arndt startade och drev apoteket. Sonen Fredriks tid som apotekare blirockså redovisad.

Gifte sig med komministern i Önnestad; Pål Friis.

"Lijsabeth Hr Påhls" syns första gången som dopvittne 18 sep 1698.

Vid ett barndop i sept 1710 är Elisabeth H:r Pålses antecknad som dopvittne. Hon måste avlidit bara någon dag senare. Begravdes samma dag som maken. Bouppteckning 16/11 1710 (1690-1734:33 Landsarkivet i Lund)

EMAIL: Notes for EILER RANNILSEN RAFN:

Dokumentkopia från Herbert Svensson i Önnestad: 5/16 mantal, nr. 31

Önnestad, senare kännt som Nyboholm. Enligt ägandeförteckningen

"innehade Eilert Rafn 1658 som länsman fritt på sin tjänst kronohemmanet

nr 31 Önnestad.

Niklas Hertzman:

Blekinge nation i Lund #1976. Lär år 1610 ha inflyttat från utlandet.

Svenska släktkalendern 1913:866ff, 1917, 1930. Släkten Rahmn.

Nedanstående släkt - som förde en korp i vapnet - inkom till Sverige

omkring år 1610 från Holstein med Ellert Rahmn, som skall hafva varit

officer.

Peter Petersson : Eiler Rannilsen Rafn, inflyttad från Danmark 1610,

beklädde 1662 tjänsten som Birkefogde i Önnestad. Drabbades under kriget

av fattigdom och olyckor, avträdde till: [NH: det kan inte vara samma

man som kom 1610 som 1662 beklädde tjänsten som Birkefogde] Sonen Hans

Eilersson Rafn, tjänade som Birkefogde och jägmästare tills han 1671

blev häradets domare. Mellan 1667-1671 utförde han bokföringen av

utstämplingen i kronoskogarna. Var med vid den årliga kungliga jakten i

skogarna. Hans hade domarämbetet från 1671 till sommaren 1683 i Västra

Göinge härad. Dock fanns han även en kort tid som domare i Östra Göinge.

Därefter var han hejderidare, överjägmästare för Villands, Gärds och

Göinge härader. På våren, april 1684, dog han troligen under sin resa

upp till Stockholm. Den 5:e maj upprättar Gerhard Burman ett kontakt med

hans arvingar om rusthållet i Önnestad. Han var senast gift med en

syster till bonden Olof Åkesson i Önnestad. Hans son Anders tog över ett

av faderns hemman, sonen Lars Hansson Rafn skötte på 1680- och

1690-talet fogdetjänsten i Ströö. Sonen Jöran Hansson, f.1681-1762 blev

nämndeman. Hans broder Per var bonde i Önnestad, men biträdde sin bror

som hejderidare.

Ivar Johansson: Om domare Hans Eilersson Rafn, se VGH I s. 62 m. fl.

Hans fader, birkefogden i Önnestad Eiler Rannielsson Rafn, se även s.

70.

BIOGRAFI: Rafn

ur

Västra Göinge härads och domsaga, Anteckningar för tiden intill 1690, av Ivar Johansson

BIOGRAFI: Sid Namn Notering

35 Eiler Rannielssen (Rafn) Eskel [Jenssen] remplacerades ett tjugotal år efteråt (omkr. 1644) av Eiler Rannielssen (Rafn), som beklädde tjänsten till 1662.

35 Eiler Rafn anses vara inflyttade från Danmark 1610 (jmf Carl Sjöström: Blekingska Nationen 1697-1900)

75 Eiler Rannielssen i Önnestads birk och hans skrivare nämner de åtta männen [stockemän] "Tingsuinder".

KÄLLA: Lunds Stifts Herdaminnen, 6. Bertel Knutsen Aquilonius, sid 291.