Vid tillfället uppgifen adress var Regementsgatan 48 i Ystad.

Han tycks haft en son, efter vilken det finns en bouppteckning.

FÖDDE:

Sest Mich: döptes reserv ... Biörn Tufvessons och Inga Ostradsdotters dr: b Sve af Blankhult född d 25 sept.

H Bengta Knutsdotter i ... b.b.

faddrar rytt: Sven Blomberg i Blankhult och dr Sven Joensson i Ekhult.

DÖDE:

Feb 14 dog inh Sven Björnsson i S. Dufhult b 17/2. 80 år 4 mån 19 dagar.

KÄLLOR:

Födelsebok Glimåkra 1769, C:3/2 sid 63 no 33.

Dödbok Örkened 1850, E:1/1.

Husförhörslängd Örkened 1787-1795, AI:3/2 sid 79.

Husförhörslängd Glimåkra 1800-1805, AI:5/2 sid 50.

Husförhörslängd Örkened 1818-1821, AI:10/4 sid 161.

Husförhörslängd Örkened 1825-1832, AI:12/8 sid 275.

Husförhörslängd Örkened 1847-1853, AI:18/7 sid 313.

Han blev 1873 elev vid Lunds Karolinska Katedralskola. Student i Lund 1881. Läste en tid på universitetet men fick 1885 anställning vid Postverket. Var postexpeditör i Mönsterås 1890-94, i Helsingborg 1894-99. År 1900 flyttade familjen till Stockholm och 1902 till Nyköping. Han flyttade senare också till Oskarshamn, Sävsjö och Flen, där han stannade till sin död.

Han dog i spanska sjukan och ligger begravd på Flens kyrkogård.

AID: v33603.b37.s737

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v33603.b37.s737

AID: v61753.b234

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v61753.b234

Han är fadder till Simon Palmes dotter Margareta vid dennas dop i Ö Sallerup den 14 sep 1692.

FÖDDE:

Inspectoren Sohlbergs son Samuel född 23 Marit döptes d. 24 dit.

faddrar ... Harald Lÿbecker,

... Sohlhammar

Markscheidern Buschenfeldts änka

Jungfrun emerentia Lÿbecker

Jungfrun Anna Lÿbecker

Dopvittnen

Peter Nilsson och h Anna Lisa Danielsdotter Aplaryd, Dr Johannes Johansson o pg Sara Carlsdotter i Helleberga.

Rent hypotetiskt avled Lusse Niklasdotter inte förrän 1748.

I Vånga dödbok (1748 sid 224) noteras att en inhyses änka i Skärsnäs, vid namn Truen avlidit den 13/6.

Det är möjligt att prästen tagit fel på namn. Notises korthet och utelämnande a änkans efternamn, tyder på att prästen haft föga visshet om hennes omständigheter.

KÄLLOR:

Majores Andreae Nikolai Vangensis av Anders Perlinge.

Not 92; Kristianstads län, mantalslängder 1728 (Kammararkivet)

MB Dallin var en märklig man som var hemma i den mest skilda vetenskaper och gjorde sin samtid förvånad över sin insikter i mekaniska och fysiska ting. Dessa insikter skaffade honom hos allmogen anseende som trollkarl.

KÄLLA: Dansk Biografiskt lexikon del 4, 1890 är upplaga.

Elias Gustaf är antecknad som "Tredje Sonen 10 åhr gl" i Bouppteckning 1/12 1779 (1777-79:91) efter fadern.

E-post: "Hjördis Nilsson"

Subject: Aqvilon

Date: Sun, 22 Aug 1999 21:48:56 +0200

Hej!

Du har verkligen fått Aqvilon inpräntat hos oss forskare. När jag ikväll läser igenom vad en grupp forskare för ett antal år sen kom fram till om Aggarp i Hörja socken får jag plötsligt syn på namnet. "Befolkningen i Aggarp 1813-1815 enl hfl: Nr 2: Gatehus Gustaf Aqvilon f 1769, h Karna Svensdotter f 1768, dotter Maria f 1800."

"Per Andersson från Åkarp kom till Aggarp som 24-åring 1828, - tillträdande åbo - enl inflyttningslängden, sannolikt på Aggarp nr 2. Han vigdes samma år den 16/6 med torparen Aqvilons dotter Maria f 1800. Sonen Johannes föddes i Aggarp 1829, Elof 1831. Året därpå återflyttade Per Andersson med sin familj till Åkarp och övertog fädernegården. Flyttningslängden ger dem bästa betyg för mycket skickeligt leverne. 1838 köpte Per Andersson brukningsrätten till Tufve Jönssons hemman Aggarp nr 3, sålde en del 1840 till fadern Anders Persson, en del till svärfadern Gustaf Aqvilon och en del till torparen Sven Abrahamsson i Aggarp. Per Andersson tycks ha varit väl ansedd i Aggarp och blev ofta anlitad som ombud vid lantmäterisammanträden, tingsärenden o d. Någon processmakare var han inte."

"Gustaf Aqvilon med familj kom närmast från Vankiva socken. Här deras nflyttningsattest: Murgesällen Elias Gustaf Aqvilon, född i Önnestad 1769, och dess hustru Karna Svensdotter, född i Stoby socken 1768, hava här fört ett stilla och dygdigt leverne och flitigt nyttjat nådemedlen. De begingo den Heliga nattvarden sist uti nästlidne augusti månad. Flyttade till Hörja socken. Vankiva den 8 dec 1802. Johan Coraen."

"Gustaf Aqvilon var klockareson från Önnestad. Vid inflyttningen hade makarna med sig dottern Maria f 22/4 1800. Den 29/6 1808 föddes muraren Gustaf Aqvilons son Johannes i Aggarps torp, död av vitsot 1809. Den 5/11 1810 föddes dottern Johanna, men hon dog av kopporna 27/12 1812. Dottern Maria vigdes 16/6 1828 med unge, driftige Per Andersson från Åkarp. De var först bönder i Aggarp fyra år, därefter i Åkarp men ägde likväl hemmansdelar i Aggarp. Per Andersson och Maria blev ett gott stöd för hennes föräldrar på torpet i Aggarp. Aqvilons hustru Karna Svensdotter var antagen barnmorska för Hörja socken i mer än 20 års tid. Sockenstämman bekräftar den 20/9 1818 den lön i spannmål som beviljats henne vid antagandet. Men 1837 anser stämman att Karna Svensdotter med sina 69 år är i anseende till sin ålder otjänlig till en så viktig förrättning. Därför fick hon avsked. Vid laga skiftets inledning sommaren 1839 skrivs Gustaf Aqvilon plötsligt som åbopå kronohemmansdelen Aggarp nr 3, 1/8 mtl. Det var Per Andersson i Åkarp som köpt bruknignsrätten på detta hemman och delade det. Men Aqvilons åbotid varade bara ett år ungefär. I december 1840 var hemmansdelen i andra händer. Naturligtvis bodde Aqvilons kvar i torpet hela tiden. Hemmansaffären stannade på papperet. Den 7/10 1848 avled Gustaf Aqvilon av ålderdom, 79 år. Året därpåflyttade 80-åriga änkan Karna Svensdotter till dottern och svärsonen i Åkarp. Där dog hon 5/4 1853, 84 år gammal."

"Något fruktträd stod kvar i torpåkern långt in på 1900-talet och lite plommon växte i åkerkanten. Numera är åkern stenröjd. Ett lågt stengärde i backkanten är nu enda synliga rester av torpet"

Det var lite "klipp" ur anteckningarna från Aggarp, Hörja socken. Det blev kvantitet än kvalitét men är där något Du har glädje av så håll till godo!

Hälsningar från Hjördis i Klippan

hjordis.nilsson@klippan.se

Upptagen som "Fierde sonen Christian 6 åhr" i i Bouppteckning 1/12 1779 (1777-79:91) efter fadern.

Senare återfinnes Christian som dopvittne till Anna Elisabeths barnbarn Christian Ljunggren:

1797: Den 8 december föddes och andra söndagen i Advent döptes Timberman Bengt Ljunggrens i Önestads Gård och Lovisa Berggrens /26/ son Christian. Buret till dopet af Hustru Elsa Olofsdotter i Wanneberga. Test.: Gesäll Christian Aquilon, dräng Sven Stensson, hustru Kjöle Jönsdotter, pigor Elna Persdotter och Chjerstina Andersdotter alla ifrån Önestad. 

KÄLLOR:

Svenska Släktkalendern 1967.

Änkan stod för begravningen.

Enligt den gamla stilen är Esto Mihi den 21 feb och med den nya stilen den 4 mars.

Genom ett brev 1621 från pfaltzgreven Johan Kasimir till Axel Oxenstierna, är det känt att Johan Kasimirs svåger, pfalzgreven Georg Gustaf af Veldenz, sänt Otto till sin kusin Gustaf II Adolf.

Han arrenderade Lövåsens silver-och blybruk av staten från år 1620 fram till si död. År 1621 fick han ett k-brev på att upptag och under sex år bruka ett silverbruk vid Humlebacka i Husby.

KÄLLOR:

Svenska Adelns ättar-tavlor, Gabriel Anrep.

Svenska män & kvinnor, sid 150.

Svenskt biografiskt lexicon 24, sid 433.

Av Bertil Ermans (Linköping) dokument framgår att sonen Knut verkligen levde upp till de musikaliska anlag som funnits i släkten i generationer. Naturligvis uppmuntrad av sin skönsjungade fader.

Ur annat material hämtas följande:

Kantor och organist i Annedals kyrka i Göteborg sedan 1930. Tilldelades Christina Nilssons stora sångarpris 1933, har sedan fått sin sångarutbildning i Milano. Var operasångare vid Stora Teatern i Göteborg från 1947.

Tullskrifvare och Inspector Fredrik Aqvilon

Av Tapani Rossi med ovärderligt stöd och hjälp med aktiv forskning utförd av Aqvilonättlingarna Ingrid Clenman och Gunnar Cederholm - inte att förglömma en rad kollegor i mailinglistan Scangen, som bidragit med flera avgörande tips och informationer.

Kända anor

Fredrik Aqvilon är sonson till den i Skåne välkände prästen, brevskrivaren och poeten Bertel Knudsen Aquilonius (1588-1650), som var verksam som rektor på latinskolan i Malmö men främst fr¥n sin kyrkoherdetjänst i Löderup. Fredriks far var kyrkoherden i Önnestad Måns (Mogens) Aquilonius (162[9]-1708). Fredrik visade sig vara en viktig länk i vår Aqvilonforskning, men uppgifternaom honom har varit knapphändiga. Vi har dock lyckats hitta och sammankoppla en rad olika fragmentariska informationer och därigenom kunna få åtminstone någon slags bild av honom.

Slagsmål

Fredrik Aqvilonius födelsenotis är inte funnen, men genom olika beräkningar kommer vi fram till att kan vara född omkring 1677 (dock en osäker beräkning). Tidigaste av oss kända uppgifter om Fredrik är noteringar om att han är dopvittne i Önnestad ett par gånger 1696.

Den 20/2 1696 är FA dopvittne, då "Pär Deings dotter Anna döptes." Den 19/3 1696 är FA dopvittne, då "Anders Hanssons son Nils döptes."

Blev student vid Lunds universitet 1697. Den i Önnestad, Skoglösa, bosatta Catharina Eketrä blev föremål för Fredriks uppvaktning, en romantisk sådan, som uppenbarligen ledde till en för tidig graviditet. Det måste uppstått något missförstånd om Fredriks verkliga avsikter, för i tron att han skulle fly från konsekvenserna uppstod ett våldsamt handgemäng på prästgården sommaren 1699 mellan Catharinas bröder och bröderna Bertil, Fredrik och Christian Aqvilon. Eketrä-bröderna skulle sätta Fredrik på plats ”till dess sol och måne skiner igenom honom”. Det var fadern, kyrkoherden Måns Aquilonius som tydligen motsatt sig äktenskapet och domkapitlet hade anmodat häradshövding Ankarstråle att förhindra parets sammanlevnad. Vid prästmötet 1699 tilläts dock äktenskapets fullbordan ”efter fadren intet synnerligt skäl hade att det förhindra”. Paret sammanvigs troligen bara ett par månader före barnets födelse i okt 1699. De är då bosatta i Önnestad och deras övriga hittills kända barn föds här åren 1702-1711.En något ovanlig företeelse är att flera av barnen har blivit döpta i hemmet.

Från en kopia av Gärds Härads tingsrätts protokoll 29.10 1720, nr 39, har följande hämtats. Några enstaka ord eller siffror har inte kunnat tolkas, men det huvudsakliga innehållet framgårväl:

"Cronobefallningsmannen Wälb. Mathias Hörman såsom fullmäktig för Majoren Wälborne herr Anthon Johan Morman efter stemning tilltalade förra Tullskrivaren Wälb. Fredrik Aquilonius, för resterande arrende af Uddarps gård trättionio Dlr sampt intresse ?.. procent ifrån d 12 januari 1707 till d 12 October 1720 27 Dlr 10 s 16 pp samt Rättegångs omkostningar 8 Dlr 8 s fråndragandes d¤rwid at cronoHr Major Morman om aflidna cronobefallningsman Anders Wikman cautionist dessa pänningar af Fredrik Aqvilonius fordrar till Wikmans Balances betalande, där som redan i Ränta...t skall clarerat, män Wikman skall förut hos afledna Ryttmästaren Carl Gustaf Bonde för Uddarps arrende bevisandes med Carl Gustaf Bondes quittence af d 12 Februari 1707 han halva arrendesumman åttio Dlr Smt för Aquilonius betalt, härpå på andra sidan finnes afskrifvet aderton T:or korn af ? Tnan giör 40 Dlr 16 s. Snt d 5 Maij 1707.

Fredrich Aquilonius sig till genmäle framställa och båda tillstår at framledna Cronobefallningsman Anders Wikman för honom caverat och hos Ryttmästaren Carl Gustaf Bonde, såsom och betalt80 Dlr arrende summa; men påstår sig ikke allenast hafva förnögt Wikman sådant igen först med där afskrifna spannmålen aderton tunnor korn, som skulle kosta mera näm.. 3 ..Tnan; såsom skallhan det öfriga med contant hafwa betalt genom dess swåger Sal Kyrkioherden uti Önestad Hr Paul Fris, h?? han skikkade efter undfångna quitence till Malmö uti dåvarande Hr Gåverneurens Stenbocks tid, som efter dess skriflig befallning.

Hr Befallningsman Hörman beder Aquilonius blifwa wid sanningen, ty 1no hwad kornet skulle kosta är af Sal Wikman afskrifvit på Carl Gustaf Bondes original quittence af Uddarps arrende jämväl skall ?. af Kyrkioherdens Fris bref till Sal Befallningsman Wikman af d 11 Sept 1708, at pänningarna då ikke woro betalta, och låwfar till nästkommande Mikkelsmässo däm at contendera; at Aquilonius skall skikkat quittencet till Hr Grefven Stenbokk skall ikke wara sant, ty han skall allenast i Grefven Stenbokks tid, skrifvit et bref till dåvarande landscammereraren Hr Petter Montan, och sagt att altsamman wore betalt, män intet quittence hafwer fölgdt med till Malmö.

Fredrich Aquilonius anhåller om upskof i dänna saken till annat Ting, där in till han påtager at bevisa at alt sammans är betalt, påstående sig till Malmö hafwa inskikkat Wikmans originalquittence för de penningar som hans svåger Kyrkioherden uti Önestad Paul Fris för honom har förnögt, skolandes han nu denna gången så syslosatt warit, at han ikke hint sådant at förskaffa.

Länsrätten beviljade Aquilonius dilation till annat Ting och andra Tingsdagar, då han med sitt förmenta bevis till denna fordrings afbetalande bör framkomma. "

Om Fredrik verkligen bott på Uddarp i Skepparslöv har inte kunnat bekräftas. Det förefaller inte så om man ser till det faktum att hans barn döps i Önnestad. Detta hindrar naturligtvis inteatt han haft gården som inkomstkälla, ev som gårdsskrivare. Det finns ingen uppgift om vad han försörjt sig och familjen med fram till 1713 när han beger sig till Sölvesborg för tullarejobbet.

Oavsett om Fredrik bott i Önnestad eller på Uddarp, så är det svårt att förstå varför han engagerar sin svåger Påhl Friis i några ekonomiska transaktioner. Påhl Friis var en riktig fattiglapp, som haft trassliga affärer. Påhl o hans hustru dog plötsligt 1710 (sannolikt i den förhärskande pesten) och "efterlämnade många fattige barn".

Ovanstående ärende är inte avslutat, "Länsrätten beviljade Aquilonius dilation till annat Ting och andra Tingsdagar... " innebär att det finns en fortsättning på ärendet.

Flyttar

”Fredric Aqvilonius” flyttar från Önnestad år 1713 ”med H Cathrina o svärmoder till Blekinge at boo.”, där han blir ansvarig för Lilla tullen i ”Sölfvitsborg”.

Under några månader 1715-16 är ”Fridrich”, som ombud för sin hustru, starkt engagerad i en arvstvist där ”Probsten Petri Thomæ” i Osby är part i målet.

Han är vid denna tid ca 38-40 år gammal. En notering i en katekismilängd från Sölvesborg avslöjar att familjen finns där 1718. Andra ministerialböcker från Sölvesborg finns inte tillgängliga för denna tid, så vi vet inte om familjen utökats med fler barn. Troligen stannar makarna Aqvilon i Blekinge till någon gång 1728/1729, då de flyttar till Glimåkra.

Antaganden

Vi stöder antagandet om tiden för flyttningen p g a att Catharina Eketrä - ”ibm” = Glimåkra - är gudmor vid sonen Nilsþ dotters dop 1735 i Glimåkra, men inte när Nilsþ första dotterdöpes 1726 eller son döpes 1728. I katekismilängd 1732 är antecknat på Häggeryda ”Inspector Aqvilonius Frun Vittenhof dotter: Greta”. Denna anteckning är oklar i så motto den inte tydligpekar ut Fredrik. Men det finns knappast något alternativ till att ”Inspektoren” kan vara någon annan än Fredrik Aqvilonius, att hustrun inte omnämns, däremot kan ”Frun Vittenhof” varaFredriks svärmor, som ju var gift (2:o) med en Viettinghoff . ”dotter Greta” är den över 30 år gamla dottern Anna Margareta. Men varför nämna en vuxen dotter i katekismilängd? Sonen Nils omnämns inte. Han har ju flyttat till Huaröd - hans son, Johan, föds där i jan 1731. Fredrik kommer till Häggeryda gissningsvis 1729.

Fredrik blir änkling

År 1730 resp 1736 bekräftar jordeböckerna att det är just Fredrik Aquilonius, som finns på Häggeryda i Glimåkra. Han är dock inte antecknad vid dop eller annan händelse i Glimåkra, under den tid han bor där. Med undantag för barndopet 1735 finns heller ingen anteckning om Catharina Eketrä förrän hon dör 1737. Änklingen Fredrik flyttar senare till Äsphult, där Nils tycks ha etablerat sig som arrendator på Duckarp. Här finns också dottern Anna Margareta och hennes man Paul Sundholm 1749.

Var dör Fredrik?

I sökandet efter anteckning om Fredriks död har tidpunkten kunnat senareläggas efter varje nyfunnen uppgift. Året 1750 är ett viktigt år för slutliga antaganden.

Fredriks bror Christian dör i Kropp i februari 1750, och då bröstarvingar saknas blir syskonen arvsberättigade. Till bouppteckningen undertecknar en Fredrik fullmakt - daterad 14 maj i Önnestad - åt broder Elias att företräda honom vid bodelningen. Fredrik lever i juni när arvet skiftas.

Enligt katekesmilängd för Äsphult år 1750 bor "Inspector Aqvilon" kvar på Dukarp hos "arrendator Aqvilon".

Det är troligt att Fredrik bara tillfälligt var i Önnestad hos broder Elias i maj 1750 för att skriva fullmakten? I varje fall har han inte dött i Önnestad. I katekismilängden i Äsphult år 1753 finns bara "arrendator Aqvilon" kvar på Dukarp.

Då de flesta kyrkoarkivalierna i Äsphult brann upp 1755 kan inte dödsnotisen sökas i dödboken där.

Dottern Anna Margareta och hennes man Paul Sundholm, som i Äsphult bott tillsammans med Fredrik, bor 1752 i näraliggande V Vram. Inte heller där finns någon dödsnotis över Fr Aq.

Därmed kommer man fram till att Fredriks Aqvilons död inte med säkerhet kan dateras, men att det är mest troligt att han dött i Äsphult år 1751 ev 1752.

Vi påstår inte att detta är en uttömmande forskning. Självfallet kan idag okända anteckningar i t ex domböcker, andra myndigheters arkiv eller ev gårdsarkiv ge mera information. Skulle sådant framkomma är vi givetvis ytterst tacksamma om vi får veta något om dessa källor och deras innehåll.

Våren 2000

Tapani Rossi

tapani.rossi@gmail.com

Källa: Elgenstierna, sid 544, tab 9.

Med J. E. d. ä. blev släkten besutten i Småland, där sonen (Nils E:s fader) majoren Johan E. d. y. (f. 1629, † 1669) efter fadern ägde bl. a. Vartorp i Södra Rottne, Söraby sn (Kronob.) som huvudgård. Släkten höll sig i tre generationer i lägre militära charger.

Källa: SBL 12, sid 715-716

På Möllarp i Broby socken bodde troligen vid pass 1700 en cornet Eketrä. Det måste av allt att döma vara Nils Eketrä, som här blir bekant med Anna Hillebard, som senare skulle bli hans hustru.

KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 351.

Ej endast genom prästhustruns börd och namn, utan även genom den nya kyrkoherdens anda och sinnelag blev Johan Wilhelm Corvins tjugofemåriga tjänstetid i Östra Sallerup coh Långaröd ett fortsättande av traditionerna från gamle herr Simons tid. Ej minst berömdes Corvins arbete för folkundervisningen. Även så till vida kunde traditionerna från svärfaderns dagar leva, att andan bland församlingsborna i stort sett synes förblivit den gamla. Väl förekom en allvarlig casus, som vållade kyrkoherden svåra bekymmer, nämligen den långa äktenskapstvisten mellan en av Johan Orrfelts döttrar, Eva Lisa, och hennes man, kapten Nils Ekengren. Frånsett denna tvist synes dock församlinges liv under denna tid hava fortgått i hävdvunnen anda.

Johan Wilhelm Corvin, vars goda hälsa och muntra väsen gåvo hopp ett långt liv, angreps dock efter fyllda sextio år av en svår bröstsjukdom. Förgäves rådfrågades landets främste läkare, professor Eberhard Rosén. Den 26 mars 1756 drabbades han av en blodstörtning, som ändade hans liv."

KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 358-359.

KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 360-61.

År 1713 flyttade makarna till Blekinge - och när Catharina Eketrä kommit till Glimåkra har inte utretts. Sonen Nils bodde med största sannolikhet i Glimåkra (Karseboda) redan 1726, men då blev inte Catharina Eketrä dopvittne, vilket skulle varit troligt om hon också varit bosatt där. År 1735 är det Catharina Eketrä som bär Nils Aquilons barn Anna Caisa vid dopet. Catharinas hemort anges som "ibm" vilket tyder på att hon nu bor i Glimåkra.

DÖD: Catharina Eketräds dödnotis: Glimåkra C:2 1729-51 1737

# 35: den 17 December begrofs Tullskrivarens Hr Aquiloni Fru af Häggryda, war gamal 64 åhr."

Åldersangivelsen ger födelseåret omkr 1673. Det ger henne en rimlig ålder 25-26 vid den stora bataljen på Önnestads prästgård mellan hennes bröder och bröderna Aqvilon.

1883 flyttade han till Ranseröd No 2 (p. 471), där han jobbade tillsammans med drängen Per Åkesson, senare gift med Mathilda Sandell.

1887: Befriad från värnplikt

1890 7 mars flyttade han till Amerika, Attest No. 5 från Ranseröd No. 2. Emigrant CD

Förnamn: OLOF

Efternamn: SANDELL

Ålder: 24 år Kön: M

Församling: N SANDBY Län: L

Titel/Anm: ARBETARE

Utresehamn: MALMÖ

Utvandrdag: 1890 03 20

Destination: GENESEO IL

Källkod: 1890:479:6949

BIOGRAFI: Bodde i Moline, Illinois, gift 2 gånger, död i Moline.

KÄLLA: Edestam: Karlstad stifts Herdaminnen 1 sid 190.

Källa: Elgenstierna, Eketrä, sid 542, tab 1.

Enl uppgift föddes Josef under mycket svåra omständigheter för modern, Fadern bad till Gud och lovade om att om förlossningen fick en lycklig utgång skulle de barnet "Herranom alldeles upofra". För att stå vid sitt ord blev pojken satt i Växjö skola och kom sedermera att bli inskriven vid Lunds universitet 1691, där han fick teol. ex 1693. Han prästvigdes till Vä 1694, men redanefter 5 år bad han om "en tjenlig vacantz på landet" p g a att han tyckte att krafterna börja svikta. Han blev då forordnad till Tryde år 1700. År 1712 klagade han till domkapitlet att ha inte kunde försörja sin familj på den lilla lägenheten, eftersom han fick allt mindre i tionde p g a att många gårda låg öde och flera gårda under Örup och Kåseholm löstes in och las under herrgårdarna. Han fick inte gehör för sin begäran, ej heller på begäran att få bli prost. 

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

Christina arbetade hos Malmqvists under 20 år, hon fick ärva 3000 R.daler efter Nils M 1864. Enl uppgift var Christina sjuklig och hade Emma Johanna Göransson som hjälpare, när Christina dog,gifter sig hennes man med Emma Göransson. Christinas systerdotter.

Gift 1865-01-26 i Caroli,Malmö(M) med Persson, Nils. Lantbrukare. Född 1833-11-28. Död 1894-06-23 i Caroli,Malmö(M). Lantbrukare å nr 35 Östra Förstaden, Caroli förs. (Ö Förstadsg) Nils gifter om sig med Emma Johanna Göransson. Hans f.d hustrus systerdotter. Bouppteckning 1894 d. 27 Sept.

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

Enl uppgift från Dagmar som blev 103 år var Maria en "elak" typ, för att få vara ifred kunde hon säga till sin man; " här är 25 öre gå till en hora". Men vi vet ju inte varför hon gjordeså, äktenskapet tycks ha varat bara några år..

Gift med Jönsson, Henning. skrädderiarb.. Död 1871 i Caroli, Malmö.

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

Kyrkoböckerna börjar först 1740, men det finns senare en Knut Persson åbo död 1772 i Sallerup "17maj 1772 Begrofs gamle hemmansåbon Knut Persson i S.Sallerup död d 11 maj af ålderdoms krämpor 78 år gammal" Namnen Knut och Per, ålder passar in, annars är allt osäkert. Men det kan vara Pers far.

Det finns i Lockarp en Pehr Knutsson som 1773 28/3 gifter sig med änkan Marna Jönsdotter som sitter på frälsehemmanet (Arrenderat men med arvsrätt) nr 17/18 som hör till Torup. Hennes man Ola Persson avled 1772 9/4 av häftig feber 48 år gammal. Bouppteckningen upptar 13 sidor, det var ett stort hemman, bl.a 9 hästar, 9 kor, 10 får med 6 lamm och 15 svin Slutsumman vid arvsskiftet blev 1313. 8 R.daler. Marna var faktiskt änka, även när hon gifte sig med Ola Persson.

Det fanns en 13 årig son Måns 23/2 1760, som sedan"försvinner" kanske död. Det är Pehr som gifter sig med änkan, kvinnor var omyndiga och kunde inte arrendera gårdar, men genom giftermål ordnade sig allt till det bästa, mat och husrum säkrades. För det är en Pehr Knutsson som begraver Marna, död 1777 28/12 " Avsomnade frälsebonden Pehr Knutsson hustru Marna Jönsd. 63 år mindre¤n 1 mån och några dagar." Hon begrovs den 14/1 -78.

Pehr K står som åbo för Lockarp nr 17/18 år 1777( GIII a 15), med termin skatt till Torup och havre leverans till Biskopen i Lund. Till gården hörde bönderna på nr 8, som ett annex.

Redan samma år 1778 gifter sig Pehr med Sissa. Det är en Pehr Knutsson som sitter på Nr 17/18 i Lockarp både före och efter Marnas död. Det är kanske ingen tillfällighet att Pehrs 2:dra dotter döps till Marna.

Pehr K finns som dopvittne 1788,-89 och -90 i Lockarp. Familjen förlorade sina tre första barn i okänd sjukdom under mars 1785. I åldrarna 6, 4 och 1 år gamla. Under samma månad dog också andra barn i Lockarp. Pehr finns upptagen i jordaboken Glll a 1784 och 1790 i Lockarp Nr 17/18.

Pehr K flyttar med familj till Malmö. Han får burskap som krögare å Ö Förstaden 1791 12/3, ansökan 1790, exhib. 1791 5/1: Försäljer dricka, krögare till förfång exhib. 1793 11/3.

Han dog av "tärande sjukdom, 67 år gammal". Han begrovs på Caroli kyrkogård. Bouppteckning Malmö1804 nr1113;1127, upptar änkan Sissa P. Knut på sitt 18 år och Sissa på sitt 15 år gammal.Behållningen 200 R.daler.

KÄLLA: Carl Gunnar Cerderholm, Malmö 1999.

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

Casper Witte, adlad von Witten af Stensjö, till Stensjö, Långkvarn och Fiskaby alla i Svenarums sn, vilka han fått i donation och för sina gamla krigstjänster och ålderdomssvaghet fått förbättrade 1649 30/1 under Norrköpings beslutsvillkor. F i Holland, inkom till Sverige och blev sist kapten; adlad 1/3 1649 (introd. s.å. under nr 432, vilket senare ändrats till 450).

Han upplät 19/12 1653 sina förläningsgods i Svenarums sn till mågen Hillebard.

DÖD: 1659 utan söner och slöt således själv sin adl. ätt på svärdssidan. Begraven på Svenarums kyrkogård, där hans och hans frus gravsten med deras namn och vapen uthuggna ses; en sorgefana, också med namn och vapen uppsattes i kyrkans kor.

KÄLLA: Elgenstierna: Svenska Ättartavlor, sid 827.

Vistades en tid i Sydafrika sedan i Stockholm.