Tycks haft ett häftigt liv med många förhållanden såväl mera fria som äktenskap. Det går väl aldrig att få reda på samtliga hans utomäktenskapliga barn.

Blev någonsin hans skuld till dödsboet efter fadern uppklarad. Troligen inte.

18910416-4315 Sallé, John Vilhelm

Ernst Ahlgrensg 2 B VII

217 59 Malmö

Död 13/4 1981.

Kyrkobokförd (1969) i Slottsstaden, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1969) på samma ort.

Född 16/4 1891 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).

Gift man (26/12 1925).

--------------

Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000: Slottsstaden, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan: S:T PETRI (Malmöhus län)

Källor: SPAR 90, RTB 81

Ulf hade ett stort intresse för bilar och motorsport. Under 70 och 80-talet åkte han ofta ut på rallytävlingar med Sören Ekfeldt och Camilla.

Ulf försökte, på 80-talet starta en taxirörelse i Orrefors men blev snabbt motarbetad av Nybro-taxi som inte ville ha någon konkurens i området.

Lagerförman på Orrefors Glasbruk fram till att bruket lades ner.

8:e november 2019. Drabbad av massiv hjärnblödning i vänsterhjärnhalva. Tillbringade 3 veckor nedsövd på Neurointensiven i Linköping.

Underteckat Trohetsförsäkran för Örkened socken, Glimåkra prästgård 2 april 1677

"Eskill i qvarnatorp"

En av få som skrev sitt namn istället för bomärke

Uppgift fr pastorsexp i Hälleberga, samt hfl och födelsebok 1859-1860.

"14 mars föddes 24 döptes Adolf Fredrik Andreason i Willköl (...?...).

Par: Andreas Thoresson och h Christina Swensdtr. Test: Bonden Anders Fredric Swensson och h Carolina Håkansdtr i Aplaryd i Madesjö socken. Dr Johan Swensson ibm. Pig Maja Lena Swensdtr ibm."

Flyttar med familjen till Älghult den 23 mars 1891.

KÄLLOR:

Församlingsbok Hälleberga 1920, sid 42.

Uppgifter från pastorsexp i Hälleberga.

Göte dog natten till den 2:a april. Dödsorsaken är okänd men troligen var det en hjärtinfarkt, då Göte var storrökare, antagligen stressad med tanke på alla möjliga uppdrag han tog på sig och dessutom driva en målerifirma. Möjligen kan det även vara en hjärnblödning.

Dottern Ingegerd har berättat att hon på morgonen den 2:a hörde ett fruktansvärt skrik från sin mamma. Aina hade vaknat bredvid sin döde make och fått en fruktansvärd chock.

Aina hade enligt uppgift gått av sitt nattpass från Hällegården och efterföjande natt sov hon alltid hårt. Hon förberådde sig själv att om hon inte arbetat så hade hon kanske hört att Göte under natten och kunnat rädda honom.

Ur dödboken:

f 1746. fadr: Per i Röstorp modr. nn. Gift m. Maria fr. Systertorp. 2 Sön. 1 dotter

FÖDDE:

Johan Persson i Röstorp.

Daniel i Sjöhult hust Elisabeth i Sjöhult, dräng Mattis i Röstorp pig Ingri ibid.

KÄLLOR:

Husförhörslängd Kristdala 1785-1786, AI:1/1 sid 21.

Husförhörslängd Kristdala 1793-1794, AI:1/2 sid 84.

Husförhörslängd Kristdala 1801-1802, AI:1/5 sid 433.

Husförhörslängd Kristdala 1803, AI:1/6 sid 535.

Husförhörslängd Kristdala 1806, AI:1/7 sid 629.

Husförhörslängd Kristdala 1807-1810, AI:2/1 sid 29.

Ur dödboken:

Född 1791.8/3 i Misterhult. Fadern Peter och mord. Märtha Lisa.

Gift med Per Janss. i Systertorp.

med honom 5 barn- 1 dotter redan död. Blef enka 10 dygn för sin död.

FÖDDE:

Sara Lisa, d: 13 mars Petter Jönssons i Kroxtorp och h Cajsa Nilsdotter född d: Vitas: Jaen Jaensson och Carl Magnusson i Kroxtorp pig Anna Brita Jonsdr ibidem

KÄLLOR:

Födelsebok Misterhult 1791, C:4/1 sid 12.

Ur dödboken:

född d 8 Apr 1729 i Dalarna vis Husby sockn, inspector vid Fogelfors jernbruk i 21 år,
död i lungsot 71 år gammal

Uppgift om födelse från hfl Avesta AIa:1

Vid modererns bouppteckning representerades Isak av bokhållaren Hans Olivenbom. Isak erhöll 376.84 Rd.

Inspektor på Fågelfors

Inflyttad till Visrerum 1781 från Högsby.

KÄLLOR:

Husförhörslängd Virserum 1788-1790, AI:1/3 sid 54.

Husförhörslängd Virserum 1791-1796, AI:2/3 sid 83.

Isak Hörn kom vi till tidigt i vår släktforskning, när vi följde Ekfeldt bakåt i tiden.

Men i slutet av 90-taletvar det betydligt jobbigare att leta bland filmrullar och microkort.
Vi gjorde några halvhjärtade försök att hitta Isak i Avesta och Grytnäs församlingar men antingen saknades det uppgifter från 1730 eller så var det ganska oläsligt. Vi lade även ut en efterlysning på Rötters anbytarforum men det var ingen som kunde hjälpa oss med den.

Mina uppgifter började även dyka upp hos andra forskare men det var aldrig någon som fortsatte gräva.

Under åren från 2000 så Googlade jag lite då och då och tittade även lite i Genline men det gav aldrig något och efterhand så släppte jag släktforskningen helt.

Under pandemiåret 2020 tog jag upp släktforskningen igen och nu fanns mycket mer material att söka i.

PLF Oskarshamn hade 4 CD/USB-minnen med databaser och det hade även Kronobergs Genealogiska Förbund.

Jag köpte dessa, dock utan resultat, men fick dock mycket annat material.

Ett abonnemang på ArkivDigital öppnade också en ny värld och jag försökte återigen leta i Avesta och Grytnäs men det kändes lite övermäktigt.

Lösningen kom den dag jag gick med i DIS-byt och fick tillgång till deras sökfunktion. Där hittade jag mina uppgifter om Isak Hörn från tidigare kända forskare men även en Rebecka Hörn från Avesta.

Jag började leta efter denna Rebecka i Avesta och hade turen att hitta henne och hennes familj och till min lycka fanns där även en son Isaac somflyttat till Säter.

Tyvärr kunde jag inte bevisa att det var samma Isak men efter ytterligare letande bland bouppteckningar så fann jag bouppteckningen till Isaks mamma,och där var sonen, inspektorn Isaac Hörn omnämnd med ett ombud.

I samband med detta så bestämde jag mig för att köpa databasen Smed från Smedforskarna, eftersom fadern och farfadern var smeder.
Till min glädje fann jag här födelseuppgifterna till Isak och Rebecka i Husby församling.

Den 7:e mars 2021 fann jag slutligen det jag hela tiden letat efter, Isak Hörns dödsnotis.

Svärsonen Olof Ekfeldt hade vid ett tillfälle flyttat till Stensbergs församling i Jönköpings län, och jag chansade på att även Isak hade flyttat till Jönköpings län och att det var därför som jag inte hittat honom i PLF och KGF databaserna.

Eftersom ArkivDigital uppdaterar sin databas med jämna mellanrum så gjorde jag en första sökning i deras bouppteckningsregister på efternamnet Hörn, och där dök han äntligen upp.

Bouppteckning från 1800, utförd i Stensbergs församling och i dödboken hittar jag notisen om Isak Hörn från Husby i Dalarna och inspektor på Fågelfors bruk i Högsby.

Så, efter 25 år kan jag äntligen avsluta jakten på Isak Hörn.

Ur dödboken:

Fer 4 nativ döptes nämndem. Måns Jeppsons och Gunnil Olasdotters d b Jöns uti Tranatorpet. faddrar Karna Svensdotter ibm, Björn Jeppson i Hunshult och Jöns Persson i...

Ur vigselboken:

Fjerdingsmannen enk Jöns Månsson i Tranatorp och pigan Nilla Pehrsdotter från Böglarehult.

Ur dödboken:

8 jan dog inh. g.m. Jöns Månsson i Böglarehult begrofs Dominica 2 post Epiphanias.

KÄLLOR:

Födelsebok Örkened 1771, C:1/3.

Vigselbok Örkened 1800, C:2/4 sid 160.

Dödbok Örkened 1826, C:3/4.

Husförhörslängd Örkened 1800-1805, AI:5/2 (Tranatorp).

Husförhörslängd Örkened 1806-1810, AI:6/1.

Husförhörslängd Örkened 1810-1813, AI:7/2.

Husförhörslängd Örkened 1818-1821, AI:10/2 sid 122.

Husförhörslängd Örkened 1825-1832, AI:12/6 sid 209.

Ur dödboken:

Maria Johansdr 26 juni hustru år bonden Johan Petersson i Systertorp f 1764 beg d 30. Barnbörd.

Ur födelsebok Mönsterås 1811

Jonas Peter föddes d: 18 juli döptes d: 21 ejusdend son af Båtsmannen Johannes Gillman och dess hustru Brita Kajsa Johansdtr. i Gelebo. Modr 29 år.

Faddr. Sexmannen Jonas Persson och dess hustru Stina Maja Niclasdotter i Elmhult. Drängen Erik Jonsson i Frossa. Pig: Brita Lena Persdr i Gelebo.

KÄLLOR:

Vigselbok Mönsterås 1834, C:7/6.

Husförhörslängd Mönsterås 1833-1846, AI:6A/6 sid 276.

Husförhörslängd Mönsterås 1847-1860, AI:7B/4 sid 149.

Ur födelsebok.

d 25 April föddes 3 maj chrisnades Jon Jonsson och h Maria Hemmingsdr barn i Hohult Annicka faddrar Per Jonsson Per Persson dr Jon Jacobsson ifrån Hohult Madame Chirstin Liungberg.h Sanna Olsdr i Giöshult Elsa Persdr. ibm.

Ur dödbok:

Änkan Annika Jonsdotter i Hohult mellang. siukdom bröstsvag hufvudverk med yrsl 14 dagar innan döden. 40 år gammal.

Ur födelsebok:

Carl Jonsson i Yttratorp, Nils Persson i Nygård, Annica Nilsdotter i Bocklarboda, Sara Carlsdotter i Långaskruf

Ur födelseboken sid 312:"Husaren Gustaf Salees och dess hustru Fredrika Mierendorff dotter som kallades Sophia Matilda. Moderns ålder 33 år.

Vittnen: Landsstatsvaktmästaren Mierendorf med dess hustru, Husar Corpral Bergling med fru, husarvaktmästaren von Beiker, vagnmakare Svensson jungfru Mierendorf dito, Botilda Hansdotter."

Sophia Mathilda, eller Mathilda Sophia var endast 7 år gammal när modern dog. Det är inte utrett om hon fick fosterhemsplacering eller annan omvårdnad. Mest troligt är att hon flyttade med sin far, som efter att ha blivit änkeman och tagit avsked från armèn år 1826. År 1829 har far och dotter sannolikt flyttat till Sjörup frånBrågarp.

(24/5-95) På fråga lämnar släktforskaren Clary Kronkvist i Eslöv beskedet att hon ur hlf från Katslösa finner att Sophia år 1837 finns på Sjörup 15, att hon 1838 bor i Ystad, 1839 är hon åter i Sjörup och nu på prästgården i hela 3 år. År 1842 och 1843 finns hon antecknad på Kadesjö gods i Katslösa.

I hfl 1845 S:t Petri i Malmö återfinnes Sophia med anteckningen att hon flyttat in från Katslösa år 1844.

Av husförhörslängderna att döma förefaller Sofia Mathilda flytta omkring ganska mycket. År 1850 då hon kallas Mathilda Sofia Sale'n antecknas att hon är född 19 12/1 Mö. Kom fr Fosie 1847, där hon bara tycks ha bott ca ett år. Kom från S:t Petri 1846 och bodde på Fosie nr 2, vilket var ett rusthåll ägt av en M Möller i Malmö. Återkommen 1847 till hus nr 398 i S:t Petri. I en senare tillagd otydlig marginalanteckning återkommer namnet Möller. Varför ? Hon flyttat till nr 761år 1851. Detta år får hon sonen Vilhelm.

Ur Malmö Rådhusrätts domstolsprotokoll, saköresförteckningen, 5 nov 1851, nr 651:"Pigan Sofia Matilda Sale' förpliktigades att för lönskaläga utgifva 32 öre till S:t Petri kyrka, och att enskildt skriftas." Det är högst osannolikt att Sophia skulle kunnat vara ens en tillfällig frilla till kronprins Karl vid tiden för konceptionen - i början av oktober 1850. Han förmäldes i juni med holländska prinsessan Lovisa och vistas inte i Malmö under de veckor konceptionen kan ägt rum. Kronprinsen fick däremot en dotter 1851 i äktenskapet.

Efter ytterligare någon flyttning är inte sonen längre med henne utan finns på annan adress.

När hon 1860 gifter sig med arbetaren Hans Andersson får den i fosterhem placerade gossen komma hem till henne igen. Maken dör dock efter bara två års äktenskap. Det korta äktenskapet förefaller blivit barnlöst.

I bilaga till kyrkoboken finns ett betyg/intyg om Mathilda Sophia Sale'e. "Pigan Mathilda Sophia Sale'e å No 368 härstädes, som nu ärnar ingå äktenskap med Skomakare Gesällen Hans Andersson, är född i Malmö de 12 januari 1819, äger svag Christendomskunskap, har ordentligen begått J C H Nattvard. är till lefvernet wälfrejdad, utom att hon 1851 fått ett oä barn, samt mig veterligen fri från annan äktenskapsförbindelse än ofvannämnda, hvilket härmed attesteras. Malmö St Petri d 21 mars 1860. NPN Nordborg, tf Stads-Comminister."

Ur födelseboken:

Fru Pastorskan dygdädla Charlotta Stenhof bar Barnet Oluf Swänsson i Hittarp och Oluf Nillsson i Bosarp Testes samt Mad. P. Lagon och Jungfru Anna Stina Wankif tillika med Hanna Jonsdotter i Häggery.

Så här står det 1755 i [Sövde C:2] Dopboken

Fredrich

Margareta Olsdotters oäkta son i Lamm(?)huset född den 24 april, döpt 4e söndagen efter Påsken. Susc. Hus(?) Anna Mattssons. Test. Christina Gottfriedsson, Ellsa och Sissa Nilsdöttrar. Barnfadern blef utlagd wid dopet, gårdsskrifwaren Magnus Aqvilon på Snogeholm.

Samma år står under Kyrkoplikt:

20 p Trin. Margretha Olsdotter hemlig skrift för lönskaläge med skrifwaren Aqvilon på Snogeholm.

26 p Trin. Skrifwaren Aqvilon skrift. för lönskaläge med Margretha Olsdotter.

(fanns det så många söndagar efter Trefaldighet?)

1759 står det i samma Dopbok Jöns

Margreta Olsdotters i Jordboen son, född den 21 febr. Susc. Mätta Joh. Pärsson i Tågra. Test. Ola Andersson i Kumleröd och Sissa Ola Hansson i Söfde. Barnfadern utlades vid dopet Skrifwaren Aqvilon i Torkelstorp.

Ingen notering om kyrkoplikt 1759 eller 1760.

Ur födelseboken:

Daniel Öggesson född i Hättemåla d 20 döpt d 24 jan fad: Ögge Månsson i Hättemåla mod: Maria Månsdotter faddrar Per Månsson i Elghult Nils Månsson i lilleg. dr Jon Jonsson i Långaskruf hust. Elin Månsdotter i Elghult h Kristin Jonsdr i S...torp pig Elin Jonsdotter i Långaskruf.

KÄLLOR:

Födelsebok Älghult 1729, CI:2/2 sid 95.

Dödbok Älghult 1805, CI:4/1.

Husförhöslängd Älghult 1774-1759, AI:1/5 sid 243.

Husförhöslängd Älghult 1760-1780, AI:2/6 sid 213.

Husförhöslängd Älghult 1781-1794, AI:3/6 sid 532.

Husförhöslängd Älghult 1794-1805, AI:4/4 sid 326.

Ur födelseboken:

Pehr: Johan Pehrssons i Sytorp. Johan Johansson i Sytorp: Cajsa Lena i Sytorp
f: 23: d 26 Decemb: - Pehr Pehrsson i Röstorp. Carin i Humlehult

Ur dödboken:

Född 1784.23/12. Föräldr. Jaen Person och Maria Jaensdotter. Gift med Sara Lisa

Persdotter fr. Kroxtorp med henne 5 barn - 1 son 4 döttr. - 1 dotter redan

död för fadren.

KÄLLOR:

Födelsebok Kristdala 1785, CI:2/3

Husförhörslängd Kristdala, AI:12 sid 118

Ur Födelseboken:

Pigan Christina Maria Nilsdotter i Fogelsjö af Fliseryds socken som födde barnen hos sin fader Nils Peter Carlsson i Släthult här i socknen ......

Ur födelseboken

JOHAN GUSTAF: Arrendator Johannes Jönsson, Annika Gummesdr. vid Bockaskruf skattegr.

Daniel Danielsson, Gustafa Jon:dr i Bockaskruf skatteg. dr Peter Olsson......

Johan får efter första hustruns död arbete på Snickerifabriken i Luleå och pendlar under en tid mellan Madesjö, Stockholm och Luleå.

Resan till Luleå kan har gjorts med ångbåten Thule från Stockholm via Gävle, Sundsvall, Umeå mfl.

I Madesjö (H) AI:23 är det antecknat att barnen är på Tallgården och senare med de yngsta barnen till Stockholm Maria församling.

Alla barnen utom Emilia bor 1873 med fadern i Luleå tillsammans med pigan Stina Kajsa Nyman.

Johan inleder ett förhållande med sin piga och gör henne gravid. De gifter sig i februari 1874 och fyra månader senare föds deras son Gustaf

I juni 1881 flyttar alla barnen från Johans första äktenskap tillbaka till Madesjö. Troligen på grund av att Johan är sjuklig och att Stina inte vill ha alla barnenhos sig.
Jenny står visserligen kvar som boende hos Johan och Stina men i en anteckning i AI:14c står det att hon vistas i Småland.

Johan har inte anmält sin flytt til Luleå till prästen eftersom han återfinns i Idehult Madesjö 1881 AI:29 och även i AI:35 men då som obefintlig. Han har inte deltagit i några husförhör.

Ur vigselboken:

Fjerdingsmannen enk Jöns Månsson i Tranatorp och pigan Nilla Pehrsdotter från Böglarehult.

Ur vigselboken:

Fjerdingsmannen enk Jöns Månsson i Tranatorp och pigan Nilla Pehrsdotter från Böglarehult.

Ur vigselboken:

Peter Nilsson fr Kulltorp i Mörlunda och p: Christina Hemmingsdr i Basebo

Utfattiga flyttade Hindrik och Catharina till sin måg Barcheus 1815.

Födelsedatum beräknat till 21 jan 1746, efter åldersangivelsen i dödboken, 73 år, 4 månader, 2 veckor och 4 dagar, med hänsyn taget till bytet från julianska kalendern till den gregorianska 1753.

I Gärdhem AI:2 anges 19 jan 1746 Huseby.

Syftar inte på Huseby utanför Växjö, men däremot på Husaby vid Götene. I annexförsamligen Ova hittar jag Hindrik född den 20:e januari 1745.

VIGDE:

Inspectorn från Forstena Hinrich Brandt och jungfrun Catharina Dahlberg. 32 och 30 år.

DÖDE:

Gifta Hindr. Brandt Hullsjö Nolg. 73,4,2,4 af Ålder.

Vådaskjuten av Bengt Svensson i Kruseböke, Hallaryd. Simon satt bakom en gärdsgård. När han reste sig upp träffades han av skottet.

Laga ting den 13 mars i Boön, Virestad socken: f 8v:
Een rätt berättelse om thett dråpitt som Benckt i Krogza böke bedref på Simon i almååß. Till thett första hade Benckt i Krogsaböke Werf till Måns i almåß, att tinga sigh En BößeLåås, och thett Skiedde om Fredagz aftonen, och han Lofuade honom, att han Skulle sam ma Låås bekomma om Lögerdagz aftonen ther Efter, och Nähr löftit ther om Wahr wthgifuit, gick han ther fram om, till Pär Jönsons i Fällult, och lät Skruga sigh En Bößöpipa, och i förn:de Fällult, ähr Bäncktz söster boandes huilkin honom mäd ööll Länger dualde, ähn han sielfue hade achtatt, Tå begiährade hon, att han wille gå till säng och huila sigh, då föruägrade han thet, föregifuandes, att kiörkouägen Skulle wahra för långer om Söndagz Morgo nen till Hallarydh, och drogh sin samma wägh till almååß igän, tädan han kom, och knappade på låsasmedens Stufuo, frågandes Efter Låsen, som han tilförena hade tin gatt, tå kom låsasmedens Tiänista Piga wth, och han frågade huar Smiden Wahr, hon suahrade honom, han ähr borto i giärdet och ligger, då begiährade han att hon wille wahra honom fölgachtigh till honom, och hon fölgde, och Nähr han fram kom, helsade han honom, och the begynte att Skemta och lee sedan han helsatt hade, och Nähr the wthskiemtadt hadhe, wredh Benckt sin bößa Nid på armen, Menandes Skiuta i Wädret till större Lust, och tå war gamble Simon komin af sin koia, och kom oföruahrandes i Mishuggh, då förfärades Bänckt och Simon frågade huem honom Skiöt, då suahrade hans son Som f 9r: Som kallar sigh brokin, thett giorde Bänckt i krogsaböke och i thet samma stegh han lijtit ifrån Bänckt och sadhe, du Skaldt få Jtt Tusind knäfla för min fader du Skiött. Män benckt beddes före, och sade halt wp ty Jagh wiste inthe ther af, och Strax Skiött han honom hans Arm af, Tå ropade åther Simon, o min son blef du Skutin medh, han suahrade Näj Män Jagh Skiöt En then bästa wän Jagh hade, och gaf Sigh ther Widh, då frågade Simon, huem wahr then han sade thett Wahr Bänckt i Krogzaböke. Tå sade Simon Brookin, Jagh rädis tu hämpnades för snardt, ty Jagh blef Jnte Skutin mehr ähn lijtit i Armen. Tå blef Botill i Wahre och Pär Nilson tilfrågade huru the sünt hade, om then Platz och lägenhet, som ther wahr, där Simon i Almåß blef ihiälskutin af Benckt Suenson i krogsaböke, då be- rättade the, att Benckt hade ständit wth mäd En hiärisgård och afskiötit sin Bößa, och Jcke långdt ther ifrån, hade förn:de Simon bögdt sigh En koia, för fiendens rädhoga skull, och Bänckt hade wändt bößan afSidiS wth mäd boden, och Nähr Loddet hade drabbat Simon, hafuer han wahrit stadd wthan för koio dören i paS 9 Alnar. Och Efter En Simons Son och En hans dotterson Stodo bådha Jemte wid Bänckt, Nähr han af Skiöt Bößan, och huarken the, Eller Någon Anden, wiste Bänckt hafua haft Någon afundh Eller Trättomåll, mäd Simon, därföre hafuer Nämpnden huar för Sigh, samt mädh theßa tuå, som Ransakat hafua. Giordt här på Lagboken theras högsta Eedh, att the wth af alla omständigheter, Jcke kunde Anders förnimma, ähn att samma Man- f 9v: Mandråp Äjr Skiedt mädh Wådha, och Ey mädh W[illia] Therföre blefft Effterlåtit att Bänckt Måtte gå En 12 M[an-] na Edh, som han tilförende på Häradztingit wthfäst hade, att han Aldrigh hade i acht, Eller Wilia, att giöra Simon Nå- gon Skadha, Eller wiste att förn:de Simon St[o]dh tijtt i Laden som han wände sin Bößa och afskiödtt. Theße ähro hans Edmändh Suen Soneson Jon Nilson i Barkult Jöns i Barkult Jöns i Kiölabodha Nils i Kiölshult Jöns Jonson i Koparebögd Måns i Koparebögd Simon i Foglult Håkena i Linnefalle Wdde i heggabögd Måns i Linnåås Och Efter förn:de Bänckt sigh i såmåtto mädh Edh och lagh befriat hafuer Som förberördt ähr, Therföre kunde häradtz Nämpnd Jcke domma honom lijfuet af, Wthan Efter som thet 2 Capitell i dråpmåla balken mäd wådha wthuisar N. till Wådabot. Längst ned å folio 8v står skrivet med senare handstil: x

Modern version:
Laga ting den 13 mars i Boön i Virestad socken.
En rätt berättelse om det dråp som Bengt i Krogza (Kruseböke i Hallaryds socken) begick påSimon i Almås. Till det första hade Bengt i Krogsaböke varit till Måns i Almås att tinga sig ett bösselås och det skedde en fredagsafton och han [Måns] lovade honom att han skulle samma lås bekomma om lördagsaftonen därefer. När löftet om varan utgivits gick han där fram om till Per Jönssons i Fälhult och lät skruga sig (skaffa?) en bösspipa. Där i Fälhult är Bengts syster boandes vilket han med öl länge dvalde. När han skulle avta så begärde hon att han skulle gå till sängs och vila sig men det förvägrade han, givandes svaret att kyrkovägen skulle vara för lång på söndagsmorgonen till Hallaryd och drog samma väg till Almås igen. När han kom och knappade på låsasmedens stuga, frågandes efter låset. Då kom låsasmedens tjänstepiga vido ch han frågade var smeden var och hon svarade honom att han är borta i gärdet och ligger. Då begärde han att hon skulle födra honom fölgaktligen till honom och hon följde och när han kom fram hälsade han honom och begynta att skämta och lee sedan han hälsat hade. Och när de skämtat hade vred Bengt sin bössa ner på armen, menandes att skjuta i vädret till större lust och det var då gamle simon kom ut sin koja och kom oförvarnandes i misshugg. Då förfärades Bengt och Simon frågade hvem hono skjöt. Då svarade hans son som kallar sig Brokin: Det gjorde Bengt i Krogsaböke och i detsamma steg han lite ifrån Bengt och sade att du kallt få tusin knäfla för min fader du skjutit. Men Bengt beddes före och sade halt att "jag visste inte därav" och strax skjöt han [Brokin] honom hans arm av. Då ropade åter Simon: Å min son, blev du skjuten med? Och han svarade: "Nej men jag skjöt min den bästa vän jag hade" och gav sig där vid. Då frågade Simon varför sedan han sett Bengt i Krosaböke. Då sade Simon: Jag är rädd att du hämnades för snart, ty jag blev inte skjuten mer än lite i armen. Sedan blev Botill i Wahre och Pär Nilsson tillfrågade huru skjutningen hade, om den plats och läge som där var, där Simon i Almås blev ihjälskjuten af Bengt Suensson i Krogsaböcke. Då berättade de att Bengt hade stått med en bössa vid en gärsgård och avskjutit sin bössa och icke långt därifrån hade förnämnde Simon byggt sig en koja, för fiendens rädhoga skull, och Bengt hade vänt bössan åt sidan och när lodet hade drabbat Simon var han ståendes vid kojans dörr. En Simons son och en hans dotterson stodbåda jämte vid Bengt när han skjöt bössan och varken de eller någon annan visste Bengt hava haft någon avund eller trätomål med Simon. Därför have nämnden hvar för sig samt med dessa två som rannsakat hava gjort här på lagboken deras högsta ed, att de av alla omständigheter inte kunde annat förnimma än att samma man mandråp skett med våda och ej med vilja. Därför blevt det efterlåtit att Bengt måste gå en tolvmanna ed som han tillförande på häradstinget vidfästa hade att han aldrig hade i akt eller vilja att göra Simon någon skada, eller visste att förnämnde Simon stod vid ladan som han vände sig sin bössa och avsköt. Dessa är hans edmän: Suen Sonesson, Jon Nilsson i Barkhult, Jöns i Barkhult, Jöns i Kiölaboda, Nils i Kiölshult, Jöns Jonsson i Kopparebygd, Måns i Kopparebygd, Simon i Foghult, Håkena i Linnefall, Wdde i Heggabygd, Måns i Linnås och efter förnämnde Bengt sig i så måtto med ed och lag befriat haver som förberört är. Därför kunde häradsnämnden icke dömma honom livet av, utan eftersom det 2 kapitlet i dråpmåla-balken med våda utvisar till vådabot.

Simon i Almås var far till kyrkoherden Harald Simonis Almosius i Wieslanda, fader till Prosten Elias Wiesel och Stamfar för den gamla Wieslanda Slägten (Jfr. Biograph. Lex. E. Wiesel) Årstaholm d 15 jan. 1853 G.O.H.n Cavallius. Simon i Almås är anfader till bland andra författaren Per Lagerqvist, polarforskaren Salomon August Andrée, prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren.

Måns Brokins -- även hans far Simon kallade honom Brokin, och inte Måns -- bäste vän Bengt [Svensson] i "Krogsaböke" (Kruseböke, Hallaryd, Blekinge) kom och hälsade på Brokin. När Bengt såg sin vän sköt han ett skott ut i luften som en glad hälsning -- och träffade gamle Simon! Han kom nämligen just då ut ur kojan han bodde i alldeles vid gränsen mellan Sverige och Danmark. Simon skrek till, och Brokin -- som TRODDE att hans far blivit dödad -- sköt Bengt och sköt då av honom ena armen. Då frågade Simon om även sonen blivit skjuten. "Nej, jag bara sköt en av mina bästa vänner", svarade Brokin. "Jag är rädd att du hämnades för snart," sa då Simon, "jag blev bara skjuten lite i armen." Sedan förklaras inget om hur det kom sig att Simon dog, utan det sägs bara att det är en rätt berättelse om hur dråpet på Simon i Almås gick till. Tydligen är det en renoverad dombok som vi har tillgång till, och den som en gång kopierade från originalet har råkat utelämna ett (eller flera) stycke(n).

Besökte 1595 hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl IX) och utverkade nåd för sin frände Per Folkesson i en livssak.

Varifrån Börje Andersson kommer går inte att spåra. Han finns inte i födelseboken för 1732. Den första husförhörslängden är från 1852.

Där är han dräng och flyttade mellan olika gårdar innan han kommer till Lium och gifter sig med Gunnur.

1761:" Drängen Börje Andersson från Strömma Östergård med pigan Gunnur Olofsdotter i Lium."

1801:"Börje Andersson i Lium. Gift. Feber. 69 år."

VIGDE:

Dom Rogate wigdes Ingeman Olsson af Tommaboa och Gunilla Pärsdotter af Grimsboa

DÖDE:

Dom 20 Trin begrofs Ingeman Olsson af Tommaboa som dödde d 25 oct af rödsot at 80 år.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1730, C:1/4 sid 127.

Dödbok Örkened 1772, C:2/1 sid 5 no 50.

Husförhörslängd Örkened 1778-1783, AI:1/1 sid 28.

Vigselbok saknas för åren 1709-1710

Vigselboken anger att Samuel kommer från Asby i Dädesjö socken.

I Asby finns två Samuel födda 1741 & 1743, Eric Anderssons Samuel född 1741 dör samma år.

KÄLLOR:

Husförhörslängd Hälleberga 1781-1794, AI:2/1 sid 65.

Husförhörslängd Hälleberga 1794-1810, AI:3/1 sid 46.

Wästra Sälboda Föräldr: Bruksförvaltaren Adolf Fredrik Branzell och Fredricka E Barchaus. Faddrar: Enkefru W Edgren, Prosten L.P. Hagner, fru A.H Sohlberg, Kronobefallningsman S Sohlberg, fru A.C. Grund, Befallningsman M Sandelin, Mamsell Emma Edgren, Bruksförvaltaren J Linderholm, Mamsell Jenny Edgren, Bohållaren A Holmstrand och Hedvig Elisabeth Grund.

VIGDE:

Lysning 23 juni 1867 enl. AI:27

DÖDE:

Dog i astma, begravd i Karlstad.

KÄLLOR:

Födelsebok Gunnarskog 1841, C:9/2.

Vigselbok Karlstad 1867, SCB.

Husförhörslängd Karlstad, AI:27/3 sid 91, Herrhagen.

Husförhörslängd Karlstad, AI:27/11 sid 441, No 37 staden år 1868.

Husförhörslängd Karlstad, AI:28/2, No 110 staden.

Värmlands fornminnes-och museiförening, Värmland förr och nu 1938, sid 60.

silver och lösöre var betydande och totalt värderat till 541 Rdr, därtill räntepenningar om 58 Rdr. Fastighetsdelarna löstes dock in av broder Christian, som troligen också förvaltade något av silvret och guldet. Därmedär det troligt att även Abele åsamkades förluster när danskarna plundrade Christians apotek.

På ett dopfat i mässing i Stora Råby kyrka finns en inskription: "Qui crididerit et baptizat. fuerit salvus erit. Marc. XVI. M. Severinus Johannis Torslovius templi cathdr. londinens. vicepastor et eccles. Råbyens; ac Bjellerup: pastor. Abele Maria Ermadn. Anno 1690. D: X Aug." Dödnotis KL 221:

17/9 1712 själaringning för Sal.mag Severin Torslows enkia med alla klockorna. Begrofs i kyrkan i dess Sal. mans graf uthan klockor.

Nils till Lidhem som han ärvde efter styvfadern Christian Johansson och varitll han skrev sig 1586. Ägde tillsammans med brodern Arvid Läxhult ebl 1579 års rustningslängd. Var häradshövdingi Tuna län 30/8 1581, konung Johan III:s hovtjänare 1582, levde ännu 1593.

Källa: Elgenstierna, sid 653, tab 6.

Nils Nilsson Bröms. (son av Nils Jonsson Bröms ) Häradshövding i Tunalän (Smål) 1581, Johan III.s hovtjänare 1582. Levde 1611 17/8 men var död 1612 16/1 (uppgörelse om arv). Till Lidhem, Locknevi (Smål).ärvt efter styvfar Christiern Johansson 1586

Källa: Frälsegodsen Småland IV band 3 under Flenshult.).

Nils Nilsson Bröms hade en bislåperska (=frilla) och många oäkta barn enligt ärkebiskop Abraham Angermannus räfst 1596 i Locknevi då han skulle sända en skrivelse att han med omedelbar verkan lovade avstå från sitt ”vederstyggliga boleri och sodomistiska leverne, eftersom bolare inte skulle ärva Guds rike utan kastas i den sjö som brinner av eld och svavel.” Nils vägrade underskriva men tänkte med Guds hjälp se sig om efter giftermål snart.

Källa: Inga-Lisa Nejdmyr, Ärkebiskop Abraham Angermannus räfst. Släkta. Vimmerby-Hultsfreds släktforskartidning 1999/1.

Frälsebrev 1486, introduceerad 1627, utdöd på 1600-talet.

Namnet Ruska, som ätten uppgives hava burit under medeltiden, fördes redan på 1300-talet av personer bosatta i Kalmar län. Lyder Ruska köpte 1336 gården Hanåsa i Högsby sn och 1339 överlät Johan Kettilsson (Puke) sin till "gener" Lyder Ruska sina gods i Brahult och Saxtorp (Krisdala sn), Årena och Flahult. Han dog 1350 och gav i testamente Brahult till sin "sororius" Nils Ruska och dennes bröder. Nils köpte gods i Småland 1354, 1357 i Högsby och 1358 i Astratorp. En Arvid Ruska beseglade brev 1354 och Herman Ruskas änka Kristina köpte 1376 en gård i Ebbetorp (Dörby sn).Intet sigill för någon av dessa är i behåll. Sambandet mellan dem och här följande Anders Ruska är inte känt.

BIOGRAFI: Anders Ruska var bosatt i Södermanland redan 1416, förekommer 11/11 1425 som

underhäradshövding i Väster-Rekarne och 1444 som häradshövding. Kallas väpnare samma år och förde i sigillet två kvistar eller grenar. Var gift med Ingrid Ragnvaldsdotter.

Källa: Elgenstierna sid 652-53, tab 1.

19110220-4524

(Inga namn- eller adressuppgifter)

Död 4/12 1971.

Kyrkobokförd i Tjörnarp, Höörs kn, Malmöhus län.

(Ingen uppgift om födelseort)

Änka (4/1 1959).

--------------

Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000: Tjörnarp, Höörs kn, Skåne län

Källor: UTD 71d

Urgammal frälsesläkt

Denna ätt tillhör den äldre svenska adeln. Sambandet mellan dess äldsta kända medllemmar är ej med säkerhet känt, men torde vara nedan angivna, vilket även upptages å riddarhusgenealogien. Stamgården Sonstorp i Hällestads sn i Ög län, som bevisligen tillhörde ätten redan 1384, gick därefter i arv inom släkten under en tid av mer än 300 år.

Källa: Elgenstierna sid 521, tab 1.

Gammal frälsesläkt, introducerad 1625, utdöd sannolikt 1717.

Lars Birgersson, Flättna i Nikolai sn Södermanland. Väpnare 1480; var häradshövding i Jönåkers härad 1493 -- 1496; var 14/4 1499 Sten Stures fogde på Nyköpingshus; levde ännu sept 1509,då han sålde sin gård Furusjö i Hovs sn Östergötland till sin styvson Olof Ivarsson. Död före 1524.

Han är förmodligen identisk med Sten Stures sven Lasse Birgersson, vilken lär något liknat hrr Sten, och som efter dennes död 14 dec 1503 i Jönköping på hemresa från Danmark tillsammans med Hemming Gadh, då det för Gadh gällde att så länge som möjligt hemlighålla herr Stens död, fick påtaga sig den avlidnes kläder, ringar och riddarkedja, och sålunda föreställande riksföreståndaren livslevande åtfölja Gadh på dennes fortsatta resa från Jönköping.

Källa: Elgenstierna, nr 75, sid 278, tab 1.

KÄLLOR:

Svenska Adelns ättar-tavlor, Gabriel Anrep.

Svenska män & kvinnor, sid 150.

Fänrik vid Östg. ryttare 1570-73, underskrev riksrådets och adelns beslut i Sthlm 1582 ang Strömsholms län och ständernas förnyelse och förklaring av arvsföreningen 1590; rustade två hästar under Östgötafanan 1587-89, ryttmästare. Död 1602 "när herredagen stod i Stockholm"

Begraven i Kullerstads kyrka.

Källa: Elgenstierna sid 526, tab 15.

Såvitt man kan bedöma kunde det vara rimligare att anse Simon Palm f1664 som huvudman, men det kom väl inte in tillräckligt med "blått" blod och förnämt folk i övriga släktgrenar för attdet skulle var intressant att sammanställa. JP är noterad som ingift i SLÄKTEN von SYDOW - äldre Kalmar-grenen, tab 70.

Här beskrivs han kort som: "assessor, kronofogde i S Möre härad, ägare av Ljungbyholm, Ljungby socken i Kalmar län".

Så mycket mera värt blir trots det JP:s ättlingar Olof och Gunnars stora släktkrönika "SLÄKTEN PALME intill år 1815". Ett imponerande verk i två band - utgivna endast i 265 exemplar inom familjen.

Namnet Johannes förekommer också.

KÄLLOR:

Födelsbok Älghult 1795, CI:3/3.

Vigselbok Älghult 1818, EI:1/2 sid 96.

Husförhörslängd Älghult, AI:6/1 sid 5.

Husförhörslängd Älghult, AI:9/6 sid 265.

Husförhörslängd Älghult, AI:11/8 sid 334.

Husförhörslängd Älghult, AI:12 sid 333 GID:444.44.24400.

Har några anteckningar om släktskapsförhållanden inom Nyman/Olsson grenar.

Dock inte speciellt uttömmande.

http://www.mattiasloman.se/

http://www.adelsvapen.com/

Löfgren från Högsby

Längd 5'11"3/4 (182 cm)

Längd 5'11"3/4 (182 cm)