19050502-0768

Aquilon, Gunvor Margareta

Spannv 10 1 tr

161 43 Bromma

Död 16/1 1985.

Kyrkobokförd (1976) i Bromma, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1976) på samma ort.

Född 2/5 1905 i Uppsala domkyrkoförs (Uppsala län).

Gift kvinna (29/3 1934).

--------------

Födelseförsamling i källan:

DK UPPSALA (Uppsala län)

Källor: SPAR 90, RTB 85

28/5 kom Christian Cassius börn till kirken, som va hemmadöpt ....

Makarna hade dock lite för bråttom, så de blev båda dömda i ett s k lägersmål, som egentligen handlade om "otuktigt leverna före äktenskapet". Första barnet föddes bara 2 månader eftervigseln.

Se även noter till makarna Eric Nyman, resp Jöns Nilsson.

Hon har även benämnts Helena Hansdotter Sieurin. Hansdotter kan förbrylla men kan också bekräfta anorna om man ser att fadern heter Johan. Johan är kortform av Johannes varur även härleds kortformen Hans.!

Ur V Nöbbelövs dödbok hämtas följande anteckning från 1822:"Juli 3 H;n på Nöbelöf Jöns Nilssons hustru Helena Hansdotter af lungsot begrofs den 10. Född den 30 okt 1753 i Nebelöf. Hustru Helena 68."

En bouppteckning efter Jöns Nilssons hustru, Helena Sjögren(!) den 11 juli 1822, är ett namnfel och avser Helena SJÖRIN. Värt att forska vidare på.

Anders Bergfors i Berga sodattorp dog av hetsig feber 62 år gammal den 9 april 1829."

"Den 22 april döptes husmannens Jöns Nilssons och hustrun Helena Hansdotter Sieurinas son i Nöbbelöf, född samma dag i dagningen och nämndes LARS. Hölls av jordegumman Berta Nils Trulsson.

Faddrar Klockaren Jöns Hallberg, skolmästaren Blomgrens hustru Elsa Gustafsdotter i Nöbbelöf, dräng Per Nilsson och pigan Hanna Nilsdotter I Måsby."

År 1820 o 1822 är skomakaregesällen Lars Jönsson Nyman antecknad i S:t Petri Ystad i samband med barndop hos halvbrodern Hans Peter Nyman. Bara ett par år senare är han antecknad som skomakare på Svaneholm.

Enl hfl flyttade Lars Jönsson nr 10 Nöbbelöv 20/10 1833 till Skurup, där han ägde hus på Skurup nr 8. Hemmansägaren och skomakaren LN dog i maj 1867.

FÖDDE:

Dom sertag. döptes Nils Michaelssons och Maria Jonsdotters son Michael från Norra Dufvhult vittne Martha Jönsdotter i..., Nils Jönsson och Jöns Olsson i Dufvhult.

VIGDE:

Drängen och hemmanstillträdaren Michael Nilsson i Södra Dufhult och Pigan Bolla Nilsdotter från Skinnaremyra.

KÄLLOR:

Födelsebok Örkened 1769, C:1/3.

Vigselbok Örkened 1792, C:2/3 sid 110.

Utflyttningslängd 1812, AI:7/3.

Husförhörslängd Örkened 1785-1795, AI:3/2 sid 76.

Husförhörslängd Örkened 1800-1805, AI:5/2 (S. Duvhult).

Husförhörslängd Örkened 1800-1805, AI:5/1 (N. Havhult).

Husförhörslängd Örkened 1810-1813, AI:7/1 (N. Havhult).

i Skepparslöv C:2 /fr ån Niklas Hertzman e-post 000812/

"1752 Skrädd:? Åke Pärsson ifrån Winslöfs försambl: och Töra Pärsdotter i

Bjernhult. Trolovade April d.3. Vigda d.30."

Notisen antyder att Åke Pärsson kommer från Vinslöv medan Töra Pärsdotter är från Skepparslöv.

Hon fick Sonstorp m.m. i morgongåva av Erik Jönsson.

Född cirka år 1495 på Ottinge i Lofta H

Makarna fick 14 barn inom åren 1733 - 1751. Det var tydligen makens "långvarig bröstsjukdom" och död 1752 som gav stackars Brita möjlighet att slippa ifrån barnsängen. Flera av barnen dog späda eller som unga. Det förefaller som åtskilliga familjemedlemmar varit mycket sjukliga, antagligen i tuberkulos. Brita blev själv ganska gammal; var 84 år vid sin död. 

Åter i svensk krigstjänst och var med i krig i Tyskland, Norrland (Säfvar och Ratan) samt Finland. Han var starkt gustavianskt sinnad och därför illa anskriven.

Ur en släktutredning fr Genealogska Föreningens hängmapparkiv (Aqvilonius) har hämtats en mera målande personbeskrivning. Följande avskrift är till viss del moderniserad beträffande språkoch stavning. Det är en släkting som berättat för den okände släktforskaren följande:

"Jag har hört talas om honom av hans kusin (Sofia af Klerker) och hon sade att det var en av de vackraste karlar hos sett, lång, ståtlig med ...tiga, skarpa ögon och uttrycksfulla drag. Han hade ett mycket gott huvud och fadern, storbonden beslutade delvis på svågerns (Hesselgrens) inrådan att låta honom studera. Naturligtvis var det meningen att han skulle bli präst och vad än föräldrarna tänkte om saken så gestaltade sig framtiden helt annorlunda än som ämnat var. Den unge mannen läste och förkovarade sig men var ingalunda böjd för ensittarliv. Han levde friskt om bland kamrater och var - som det tycktes själen i klassen (?). Och det var en djärv gnistrande själ som flammade upp och inte var rädd för brandfacklor och stormbyar. Han vågade allt och var stark i oppositionen, slog aldrig vatten på det som ville brinna, men väl olja.

Att han därför var mycket fort färdig då det gällde att agitera var tydligt och han passade visserligen inte till en fridens budbärare. Så hände det under en viss kuggtid (berättat av ensysterdotter) som åtskilliga uppenbara orättvisor begåtts av en kitslig, mycket hatad professor (Westman). De unga studenterna var i uppror men vågade inte hävda sin rätt. Mathias hade gått igenom sitt prov men han var inte av den sorten som blundade för orättvisorna som andra fått genomlida. Förbittrad på person - kanske även på sak, ty präst var han inte danad till slängde han bort sin framtid som präst genom en predikan i Lunds domkyrka. Det var en sedvanlig provpredikan för prästkandidater. Eftersom han hade lätt för att skriva och det inte felades något i predikosättet höll han sig noga till texten och han försummade intet av ritualen. Kyrkan var överfull av folk, alla olycksbröder, lärare och präster; den hatade professorn intog en framstående plats ochMathias såg på honom utan att blinka, då olyckan skedde. När predikanten läste upp lysningarna förekom även några tacksägelser och nu ljöd med tydlig och klar röst framsagda tacksägelse f¶r professor Westmans frånfälle och nu bads den gängs bönen för hans själafrid.

- Det säger sig själv att saken väckte oerhörd förargelse och den unge predikantens bana var avskuren vid universitet. Han blev reglegerad.

Han gick in vid lantvärnet och fick sin befordran där. Men även här tog hans upprorsanda och lösmynthet överhanden och som Gustavian fick han svårigheter med sina överordnade.

- Han sägs också stupat på ett slagfält i Pommern. Han hade förklarats död av de som tog hand om de stupade och låg redan bland liken för att forslas till graven, då en läkare råkade seatt han rörde lite på fingrarna.

DÖDSORSAK: Död i barnsäng efter 10 mån äktenskap. Okänt om barnet överlevde. Troligen inte eftersom inga anteckningar finns.

BAKGRUND: I Lunds stifts herdaminnen, 6.Bertel Knutsson Aquilonius, notförteckning sid 297, finns anteckningen: "Enligt Malmö rådhusrätts prot. 19/4 1616 gav Dirich v. Bippen på sina brorsbarns Karie Johansdatters och Johan V Bippens vägnar B.K. avkall på arv efter deras salig syster Geske v. Bippen, B.K:s hustru. 

Uppg fr Bertil Erman, Linköping.

Se Bertil Ermans uppsats: "Klockare-Släkten Erman" punkt 7.

Dog av lungsjuka, vattusot och colique.

Källa: Elgenstierna, sid 544, tab 10.

Enl vigselnotis i V Nöbbelöv noteras följande:

"1806 10/12 vigdes drängen Bengt Nilsson och pigan Anna Maja Nyman begge från Tingaröd. Bengt född i Mossby 18/12 1783 och Anna Maja i Nöbbelöf 23/12 1783. Såsom giftoman inställde sig vidlysningen å Anna Majas mors vägnar hennes man Jöns Nilsson i Nöbbelöf, hvarförutan skriftelig tillåtelse till äktenskapet uppvistes från Anna Majas bror skomakaregesällen Hans P Nyman i Ystad. Lysningar afkunnades den 23/11, 30/11 och 7/12. Vigda 10/12 1806."

Källa: Arkivalieforsning av Sonja Garin, Malmö

Flyttade till Danmark där han upprätthöll en tjänst som landsdomare, under tiden blev han dels informator i kungahuset, konsulärråd och justitieråd.

En muntlig tradition förtäljer att han under Kalmarkriget (1611-13) skulle ha räddat den danske kungen Kristian IV till livet. Som belöning för detta hjältedåd skulle han ha erhållit skattefrihet å sitt hemman i Grönhult.

Någon form av skattefrihet har emellertid hemmanet aldrig åtnjutit.

Hans hustru, vars namn är okänt, flyttade efter 1659 till Målen dit en dotter var gift.

KÄLLOR:

Majores Andreae Nikolai Vangensis av Anders Perlinge.

Not 54; Kristianstadbladet 22/3 1930. Gustaf Nilsson, Grönhult.

"Då Kyrkoherdens Wälärewördige ock Höglärde HERR MAGISTER PETER HEGARDTS i Lifstiden Älskeliga Maka Dygdädla FRU Magisterskan nu hos Gud Saliga Fru ANNA AQUILONIUS jorfästades i Håslöfs Kyrka den 5 Februar. 1756 framgavs detta af en Christeligen sörjande Broder." ---

Makarna Lars Morsing och AA hade fyra barn och i äktenskapet med Peter Hegart fick AA fem barn; allt enl anteckningar i privat släktutredning från 1920.

KÄLLA: Sjöström, Skånska nationen, nr 611, 833.

At 22:14 2000-02-17 From: "Peter Hall" Hej Tapani!

Jag har hittat en Anna Margareta Aqvilonius i Vemmenhögs härads bouppteckningsregister

Hon var gift med kyrkoherden Michel Tengvall i Lemmeströ Bouppteckningen är från 1747-12-12

(Källa volym s.1747 nr.24).

Mvh

Peter

BIOGRAFI: Anna Hillbard var första gången gift med Nils Eketrä, som dog av blessyrer från slaget vid Lund 1676. Hon gifte sig sedan med kornetten Georg von Vittinghoff.

Det är Anna Hillebard, som omnämns som "cornettskan i Skoglösa" gudmor/fadder i dopnotisen till dottern Catharinas och Fredrik Aqvilons första barn Anna Margareta.

Flickans namn kommer givetvis från mormor Anna Hillebard och farmor Margareta Hillebrand gift med Måns Aqvilonius. Den sistnämnda är dock inte antecknad i samband med dopet. Trots allt satt väl en del agg kvar efter den stora bataljen på prästgården 1699 mellan Cathatina Eketräs bröder och bröderna Aqvilonius.

Anna Hillebard är antecknad enl Elgenstierna boende i Skoglösa i Önnestad år 1703.

I en notis i Önnestad om utflyttande finns antecknat att "Fredric Aqvilonius" flyttar från Önnestad år 1713 i april "med H Cathrina o svärmoder till Blekinge at boo." Härav kan vi sluta oss till att Anna Hillebard med största sannolikhet slutar sina dagar i Sölvesborg, där dottern och svärsonen bodde ett antal år. Det är inte troligt att hon lever när Fredrik och Cathrina flyttar till Glimåkra omkr 1728-1734.

Källa: Elgenstierna, sid 544, tab 9 och sid 602 tab 1.

... wigdes Håkan Jönsson af Aplahult och Ingier Åkasdotter af Skinnaremyra.

DÖDE:

October 12 dog inhs mannen Håkan Jönsson uti Aplahult och begrofs dom 18 trin a 72 af ålderdomssjuka.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1740, C:1/4 sid 131 no 7.

Dödbok Örkened 1783, C:2/2 sid 56.

Husförhörsläng Örkened 1772-1783, AI:1/1 sid 30.

... wigdes Ingeman Pärsson af Böglarehult och Gunila Håkansdotter af ...

DÖDE:

Dom Esto Mihi begrofs Inh gifta mannen Ingeman Persson af Böglarehult som dödde d 22 jan af ålderdomsbräcklighet at 75 år.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1721, C:1/3 sid 124.

Dödbok Örkened 1769, C:1/5 sid 204 no 17.

Husförhörslängd Örkened 1772-1783, AI:1/1 sid 33.

1 dec wigdes Drängen och hemmanstillträdaren Nils Ingemansson från Gamlarp och Pigan Svenborg Svensdotter i Tåsthult.

Samma datum vigdes även Per Ingemansson från Gamlarp och Bengta Svensdotter frå Tåsthult. Säkerligen ett dubbelbröllop mellan två syskonpar.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1802, C:3/1.

Dödbok Örkened 1842, E:1/1.

Husförhörslängd Örkened 1800-1805, AI:5/1 (Tåsthult).

Husförhörslängd Örkened 1810-1813, AI:7/1 (Tåsthult).

Husförhörslängd Örkened 1818-1821, AI:10/1 sid 29.

Husförhörslängd Örkened 1825-1832, AI:12/2 sid 48.

Dom 6 Trin wigdes drängen och hemmanstillträdaren Ingeman Månsson af Gamlarp me pigan Bengta Olasdotter af Lussatorp i Broby socken.

DÖDE:

Juli 13 dog Inh g.m. Ingeman Månsson i Gamlarp, begrofs de 18 ejusdem. 77 år 6 mån 21 dagar af ålder.

KÄLLOR:

Dödbok Glimåkra 1821, C:4/3.

Vigselbok Glimåkra 1771, C:3/2 sid 71 no 5.

Husförhörslängd Glimåkra 1772-1783, AI:1/1 sid 20.

Husförhörslängd Glimåkra 1786-1795, AI:3/1 sid 32.

Husförhörslängd Glimåkra 1800-1805, AI:5/1 sid 25.

Husförhörslängd Glimåkra 1810-1813, AI:7/1 sid 30.

Husförhörslängd Glimåkra 1818-1821, AI:9/1 sid 76.