KÄLLOR:

Linköpings stifts Herdaminne, vol 4 sid 132.

KÄLLOR:

A Edestam, Karlstad stifts Herdaminnen 3:203-5.

C Sjöström, Vermlands nation Lunds Universitet, 55:1771:212

KÄLLOR:

Husförhörslängd Karlstad, AI:12/3 sid 98, 4 roten.

Husförhörslängd Karlstad 1805-1809, AI:13/3 sid 116, 4 roten No 66 o 67.

C Sjöström, Wermlands nation i Lund, sid 77.

A Edestam, Karlstads stifts Herdaminnen 4:203-4.

KÄLLOR:

A Edestam, Karlstad stifts herdaminnen 5:210

Elgenstierna, Svenska Adelns Ättartavlor, 7:271.

Enligt Karlstads herdaminnen skall Michaels hustru hetat Brita Tomasdotter, detta motsägs av både Örnberg och Anrep.

KÄLLOR:

Örnbergs Svenska Ättartal för år 1891 sid 433.

Svenska Adelns ättar-tavlor, Gabriel Anrep, Törnflycht.

Med tanke på studentanteckningen 1695 skulle han kunna vara född ungefär 1675-78

KÄLLA: Skånska Nationen I, år 1695 nr 264.

I juni 1750 förrättas i Kropp /Helsingborg/ bouppteckning efter brodern Christian Aqvilonius.

Eftersom denne inte hade några bröstarvingar var det i stället syskonen som inträdde som arvsberättigade och i redovisningen upptagna syskon finns Fredrik, Elias och Sofia samt avlidna systern Elisatbeths enda levande barn sonen Magnus Friis. Man kan genast konstatera att Bartold inte finns med i syskonskaran.

Om det verkligen är Barthold som begrovs i Vinslöv 1751 kommer frågan om arvsskiftet i Kropp 1750 i ett nytt perspektiv.

Varför är han inte med i den uppräknade syskonskaran? Är det en annan Aqvilon som dör i Vinslöv?

Enligt forskarkollegors erfarenheter, var man noga med att arvingar kallades att själva eller genom ombud närvara vid bouppteckningar. Då Barthold inte är omnämnd beror detta med säkerligen på att han är död före brodern Christian och därför heller inte kan vara den Aqvilon som dör i Vinslöv.

Vinslöv och Önnestad är ju trots allt grannförsamlingar. Det förefaller därför egendomligt att släkten i Önnestad inte skulle känna till broder Bartholds förhållande. Resonemanget leder också till att Barthold inte efterlämnade egna arvingar.

Han omnämns som dopvittne den 6 maj år 1700 i Önnestad. Men någon egen familjebildning har inte kunnat spåras i Önnestad.

Christian anges som far till klockaren Johan (i boken om "Bönder och Gärningsmän i en Göingesocken"). I Önnestads kyrkböcker har detta inte hittats, och det kan vara tveksamt om Christian verkligen får en son så sent i livet. Bouppteckning har heller inte kunnat spåras - fler källor fordrar utredning.

Helsingsborgs stf finns en anteckning om en kvinna som dog 23.11 1740,

make är sholemästare Aqvilonius.

( Från Anders Berg 1997-02-09 svar på efterlysning): Christian gifte sig i med Marna Hansdotter i Helsingborg, var år 1722 s k preaceptor på Kulla Gunnarstorp i Allerums socken. Fick en dotter (Greta Sophia) okt 1722.

DÖD:

"1750 18 feb 3dia söndagen i Fastan begrofs afskedade fältwäbelen Christian Aqvilonius som i 2 år warit Scholmästare uti Kropp, war 73 år 3 månader 2 weckor 1 dg gl. Död af ålderdom och ...."

Denna exakta angivelse av begravningsdag ligger till grund för uträkning av födelsedatum.

Bouppteckningen i maj-jun 1750 visar att det inte fanns bröstarvingar - dottern Greta Sofia uppenbarligen död utan arvingar. Detta innebar att syskonen blev arvsberättigade. Som arvingar antecknas Fredrik, Elias och Sofia samt avlidna systern Elisabeths son Magnus Friis.

KÄLLA: Dödbok Kropp

LLA: Helsingsborgs rådhusrätts arkiv, F I 52, volym 10.

Vid faderns död övertog Sture och modern Sjöbergakällan i S Rörum och drev vattenfabriken ett antal år, men när kriget bröt ut blev situationen omöjlig, eftersom den enda bilens däck togs i beslag av kronan. Transporter från S Rörum blev omöjliga.

Under många år var Sture lagerchef hos Gestetner - firman som levererade dupliceringsapparater.

Utan bekräftade relationer till någon har följande person antecknats: Maria Elisabeth Eketrä, *1657, levde 24 jun 1734 i Kabusa St Köpinge sn.

Var gift med ryttaren vid Söd Skånska kavalleriregementet David Björkman, som stupade 28 jun 1709 vid Poltava. Sannolikt en släkting som återstår att få bekräftad.

Namnet Eketrä härstammar från en man vid namn Sven Månsson, som stod kungahuset nära och ryktas också vara son till Magnus som i sin tur var son till Gustav Vasa. För sina bedrifter och hjälp åt hertig Karl (Karl IX) blev Sven adlad 1607 och ätten kallades finsk adlig och fick i svenska riddarhuset namnet EKETRÄ. Adliga ätten nr 137.

Ett antal manliga Eketrä är omnämnda från Kronobergs och Kalmar län, någon som deltagare i slaget vid Lund 1676. Det är också intressant att notera att en Carl Gustav Eketrä, en Daniel Eketrä och en Johan Eketrä omnämns i en släktbok över den finska släkten Nordling. Namnen Carl Gustav, Johan och Daniel omnämns i samband med slagsmålet på Önnestads prästgård. 

"1771

Februari 3 döptes Frelseinspectoren M. F. Aqvilons och dess hustru Cicilia Lundbergs som, kallad Gabriel, han frambars av Inspectorskan Wittström ifrån Liungby. Wittnen woro: Inspectoren och Cronolänsmannen Gabriel Ahnfelt. ..tianten Hans Grönberg, hustru Ahnfelt, hustru Monet, jungfru Petronella Wittström."

BIOGRAPHY:

Avskrift av dokument av okänd författare:

"Aquilon, Gabriel född 1771 29/1 i Blekinge. År 1790 26/2 blev han kadett vid örlogsflottan samt var kommenderad på örlogsskeppet "Försigtigheten" s.å. och bevistade sjöbataljen vid Reval s.å. 13/5, vid Seeskär s.å. 2/6-3/6 och genombrytningen i Viborgska viken s.å. 3/7. Han erhöll afsked s.å. 26/9, blef furir med rotelön vid Södermanlands regemente 1791 20/12, var kommenderad på arbetskommendering vid Drottningholm samt befordrades till stabsfänrik 1794 13/1 och var kommenderad på arbetskommendering vid Kungsträdgården i Stockholm 1796 och vid Haga 1798.

Aquilon blef stabslöjtnant 1803 30/3. Bevistade 1805-1807 års krig varunder han bland annat var kommenderad med besättning på de kanonslupar, som blockerade Peenemünde 1806 30/7-6/9, tjänstgjorde som sjukhusintendent i Stralsund och var kommenderad efter krigets slut vid sjukhuset i Bergen på Rügen. Han var sjuk vid regementets afmarsch till Norge 1808, men deltog sedermera i fälttåget och blef i maj chef för ett kompani vid regementets vargeringsbataljon, där han sedermera blef regementskvartermästare och medföljde bataljonen till Åland samt ingick vid dess upplösande 180815/12 på sitt stamkompani. I februari 1809 blef han kompanichef på Södermanlands landtvärn och anlände med en del af dettta manskap i medlet af mars s.å. till Åland, där han med största delen däraf bildade ett särskilt kompani. Efter reträtten från Åland, i hvilken han deltog, förde han befälet öfver Södermanlands landtvärn i Grisslehamn och deltog sedermera i expeditionen tillVesterbotten, där han bevistade striden vid Säfvar.

Han blef 1810 22/5 stabskapten, var 1811 kommenderad på arbetskommendering till Södertälje kanal samt blef 1812 befälhafvare för Stockholms läns förstärkningsmanskap. År 1813 16/3 befordrades han till kapten och chef för Oppunda kampani och bevistade 1813 års fälttåg i Tyskland (varifrån han på grund af sjukdom före sept. s.å. återvänt till Sverige) samt afled s.å. i Rosslau." 

Sara Jacobsdotter Hörn före kommer två gånger, möjligt giftermål med en gårdsdräng Anders

Västanfors (U) AI:4 (1727-1741) Bild 79 / sid 74 (AID: v74574.b79.s74, NAD: SE/ULA/11708)

Här hvila Regements Läkare vid Wendes Kongl. Artillerie Regemente Chirurgia Magistern SAMUEL BERNHARD SIEBERT född i Stralsund d. 6 October 1761 död i Christianstad d. 9 September 1826 och Dess Kära Maka HELENA CHRISTINA STOCKMAN född i Carlscrona d. 24 Januari 1754. Uppenb. 14. cap: 13 vers... 

1584 överfördes hemmanet, i egenskap av underlydande hemman till Bäckaskog, genom kunglig donation till släkten Ramel.

Det hade tidigare varit klostergård.

Mats Skredder är Grönhultssläktens äldste kände stamfader.

Mats levde alltså 1584 i Grönhult nr 2 Vånga.

KÄLLOR:

Majores Andreae Nikolai Vangensis av Anders Perlinge.

Not 200; Danske Kancelli B 48: Skanske Registre 1584 8.1 (Danska Rigsarkivet). Jordebok ingående i kungligt donationsbrev till släkten Ramel.

KÄLLOR:

Edestam: Karlstad stifts Herdaminnen 13. /sid 245.

Källa: Elgenstierna, nr 75, sid 278, tab 1.

fick inte tjänsten. Blev 1887 organist i Vinslövs och Nävlinge församlingar. Han var en av stiftarna till Lund stifts Organist- och kantorsförening 1899 och innehade i föreningen flera poster, bl a som kassör 1906-1925.

VIGDE:

Gift Qwasimodo 1754 i Örkened som bruksdräng av Skärsnäs i Vånga socken.

DÖDE:

Inhyses änkling i Gylsboa torp, 68 år gammal. Dog av ålder. Begravd 11:e tref.

KÄLLOR:

Husförhörslängd Örkened, AI:1 sid 16.

Husförhörslängd Örkened, AI:2 sid 19.

Husförhörslängd Örkened, AI:3 sid 28.

I hfl AI:4 står det en flytt till Kråxmåla år 1803.

KÄLLOR:

Födelsebok Lenhovda 1725, CI:1/2.

Vigselbok Älghult 1755, CI:2/1 sid 41.

Husförhörslängd Älghult 1760-1780, AI:2/2 sid 86.

Husförhörslängd Älghult 1781-1794, AI:3/3 sid 182.

Husförhörslängd Älghult, AI:4/2 sid 122.

född här och fadern inflyttat omkring 1700. Många svenska städer hade tyska församlingar. Casten fanns först i

Eksjö med familj flyttade sedan till Karlskronas Tyska församling. Han avlade bured som borgare 1855. Det

finns få uppgifter om honom., han tillhörde Karlskrona målarämbete. Han slutförde 1745 med ett arvode om 100

Daler silvermynt de dekorativa målningar som Hans Brachwagen påbörjat i Frödinge (Vimmerby) timmerkyrka

men ej fullbordat.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Casten_Stockman

Lite beskrivning om hans målning i Frödinge

http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/21400000442788

Interiör

Plant innertak dekorationsmålat av Carsten Stockman 1757 med en sol som centerparti omgiven av akantusrankor.

Burskap, 9:e april 1755

Karlskrona rådhusrätt och magistrat (K) DXXXIa:1 (1681-1797) Bild 66 / sid 123 (AID: v98928.b66.s123, NAD: SE/LLA/10122)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v98928.b66.s123

Mantalslängd

12:e kvarteret nr 66, Målaren Stockman

Blekinge läns landskontor (K) EIa:15 (1756) Bild 4430 (AID: v234762.b4430, NAD: SE/LLA/10891)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v234762.b4430

VIGDE:

Gift som piga i Fröatorpet, Örkened socken.

DÖDE:

Inhyses gamla hustrun i Gylsboa torp, begravd 9:e tref. Dog av tvinsot 56 år gammal.

Uppgifterna hämtade ur Ystadiana 1975 o 1976.

"I sitt före 22 jan. 1385 ingångna äktenskap med Marta Jonsdotter, som troligen var dotter till frälsemannen Jon Birgersson till Skofteby, hade han (= Gustav Magnusson) flera barn, nämligen utom B (=biskop Bengt Gustavsson) sönerna Magnus († omkr. 1457) och Ragvald († 1449) samt döttrarna Birgitta, gift med Anders Knutsson (öra), och Kristina, gift med riddaren och riksrådet Laurens Snakenborg. "

....

"B. (=Bengt Gustavsson) var sin ätts siste manlige medlem. Av släktgodsen tillföllo Skofteby och Sjögerås systern Birgitta Gustavdotters ättlingar. Horshaga däremot hade B. år 1452 skänkttill Skara biskopsstol."

Han var en hängiven officer och gjorde som sådan en tämligen god karriär.

I Sv ättartaflor anges vigseldatum till 1/8 1722 medan första barnet uppges vara född 1720. Han hade tydligen tvekat att gifta sig, så Sophia fick mer eller mindre processa mot honom för att få äktenskapet till stånd. Han ville inte riskera sitt adelskap och sina privilegier på grund av ett borgerligt äktenskap. Hon ville legalisera sin dotter. Först när han fick behålla adelstitel och privilegier gifte han sig med den envisa Sophia. 

Gift

1:o med Kerstin Månsdotter, som för otrohet i äktenskapet blev skild från honom;

2:o med Margareta Eketrä, som från ungdomen var "huvudsvag" och 1643 i sin yrsel otrogen med gifte Johan Eriksson Ulf af Horsnäs. Hon och Ulf dömdes att böta 320 daler silvermynt till närmaste hospital samt att stå uppenbar kyrkoplikt, dotter av skeppsmajoren Johan Eketrä, och Karin Bröms;

3:o 1647-10-23 med Anna Ulfsax, dotter av överstelöjtnanten Lindorm eller Lennert Persson Ulfsax, och Catharina Stråle af Ekna.

Barn:

Leonard Tornerefelt, född 1621-02-05, † ogift och utan tjänst 1658.

Anders Tornerefelt, född 1622; ryttmästare; † 1681.

Magnus Tornerefelt, född 1626; kornett; † 1671.

Per Tornerefelt.

Elisabet Tornerefelt, född omkring 1639 (SoH 1997), † 1719 i Säby sn och begr s å 6/3. Hon och hennes man sålde 1684-10-22 hennes arvedel, en sjundedel i Sissehult, till ryttmästaren NiklasSabelfelt. Gift före 1671 med sin systers svåger kaptenen Gustaf Pistol, född 1641, † 1715.

Magdalena Tornerefelt. Hon lät 1676 lägra sig av drängen Josef Andersson, sedan mannen för fyra eller fem år sedan rest till kriget i Tyskland och någon underrätelse om honom ej fanns. Giftmed ryttmästaren Göran Pistol.

En dotter. Gift (1680) med bondsonen Erik Germundsson i Skurebo skattegård.

KÄLLOR:

Jalmari Finne, Pacchalenius-suvun alkuperä, Genos 1(1930), s. 33-34. (Pacchalenius-släktens härstammning)

Ur Hultander, C: BIOGRAFISKA ANTECKNINGAR FRÅN KARLBERG hämtas bl a följande anteckning: "Aquilon, E O J furir vid Upplands regemente 1873 utexaminerad 11 nov 1876, transport till Göta artillerireg 1877, löjtnand 1880."

Födelsenotis Älghult.

JOHANNA KRISTINA: Torp. Erland Johansson på Elgarås, Cajsa Lena Petersdotter Faddrar: Jonas Petersson och Johanna Jönsdtr i Södergård. Dr Jonas Jönsson och pig Johanna Jönsdtr i Gilbonderyd.

KÄLLOR:

Födelsebok Älghult, CI:5/5.

Test: Johannes Pätersson o hu Lovisa Danielsdotter i Holma, Jönstorp. Dr Jonas Jönsson i Kleftetorp och pig Maria Jonsdtr ibm."

Det antages att PF var släkt till Olof Aq:s hustru Margareta Simonsdtr Ingelotz, vilkens mormoder hette Margarette Johansdatter Friis (# 1628) och hennes far var borgmästare i Ystad och hette Johan Frijs (# 1633).

Det fanns helt riktigt en borgmästare i Ystad år. I Ystad Fornm.för. nr XII och XX beskrivs Ystadssläkten Friis tämligen ingående, men den direkta släktförbindelsen till Pål/Paul Friis i–nnestad eller Kristianstad har inte spårats ännu. Friis-släkten från 16-och 1700talen i Ystad är mycket stor.

Lunds stifts herdaminnen (obefordrade präster) anger att PF sannolikt är född i Kristianstad 1660 och brorson till rådmannen där Claus Friis, men faderns namn är ej känt. Blev elev vid Kristianstads skola, student i Lund 1683. Var informator "latinskolemästare" i Gladsax prästgård.

Efter Måns Aq;s död var han säker på församlingens rekommendationer och avlade examen inför domkapitlet hösten 1708. Han afsomnade den 13 sep 1710 om aftonen bara 50 år gammal. Han hade varit vicepastor i 28 år.

Begravdes samma dag som hustrun. Bouppteckningen i V Göinge 16/11 1710 visar ett ganska stort bibliotek med i övrigt ett fattigt bo. Kommentaren att makarna hade "många små fattige barn" är riktig i så måtto att båda makarna dog i sept 1710 och då var Christina 15 år, Boel 11 år, Brita Catharina 9 år, en son ca 7 år, Magnus 5 år och Anna Petronella 1,5 år.

V Göinge Hrd dombok:

1703 sid 65, pgrf 45: Pastoren vällärde Påhl Frijs i Önnestad Sifwert Persson ibm angående dess angifna klagoskrift till det högvyrdige consistorium i deverse måhl, käranden begärde uppskov.

1704 sid , pgrf 41: Pastoren vyrdige och vällärde Hr Påhl Frijs i Önnestad, för skulldsfordring 44 D 29 Smt och på sin svärmoders vägnar 21 D 4 (för käranden fullmächtige hr Mathias Blöhmer)

EMAIL: Från Anders Berg 18.10 2000

Påhl Friis i Önnestad hann, för vår skull, lyckligvis inte bli kyrkoherde utan dog som komminister. Därför finns han med i bandet av Carlquists herdaminne med de obefordrade prästerna.Där framgår lite men inte alls allt...

"Född sannolikt i Kristianstad omkr 1660 och brorson till rådmannen där

Claus Friis [enligt bou Kristianstad 1689 26/7], men faderns namn är ej

känt. Elev i Kristianstads skola. Student i Lund 1683, informator,

latinskolmästare... " (osv med uppgifter om hans karriär).

Hustru och 8 barn redovisas.