28 sep 1748 Gume Thorsson och Kirstina Hemmingsdotter 30 jun 1748 Måns Thorsson och Elin Olofsdotter.

VIGDE:

Dagarb Mattis Thorsson i Deragårdsmåla pig Elin Börgesdotter i P...siö.

DÖDE:

Dagarbet Mattis Thorsson från Deragårdsmåla, 56 år, bröstsjuka

KÄLLOR:

Vigselbok Algutsboda 1747, C:1/4 sid 433.

Husförhörslängd Algutsboda 1757-1766, AI:1/6 sid 523.

Husförhörslängd Algutsboda 1764-1781, AI:2/6 sid 595.

Dog på Hbg:s lasarett, gravsatt i Skurup.

När hans hustru avled 1949 skedde arvsskifte som reglerades efter hennes testamente. Efter att vissa poster fördelats skulle återstoden fördelas på J O Nymans släktingar.

Källa: Elgenstierna sid 542, tab 2.

Eketrä, släkt, härstammar från Kimito sn i Finland, där skattehemmanet Påvalsby av hustru Barbro Sigfridsdotter 1599 överläts till hennes son Sven Månsson, som själv skrev sig Sven Månsson Rospigg och 1607 adlades med namnet Eketrä (E. 1). I Jesper Mattsson Krus' frälselängd 1618, då S. M. E. ännu levde, anges, att han ägde ett skattehemman i Kimito, vilket han Ðefter sine föräldrar ärvt haverÐ. Fadern, vars namn riddarhusgenealogien uppger till Måns Helgesson, men som ej återfunnits i någon källa, bör således ha varit skattebonde. I intyg 2 nov. 1608 av Seved Ribbing och Nils Andersson (Lilliehöök) omtalas Barbros gåva till sonen Sven 1599; den senare tillköpte 3 nov. s. å. annan jord i samma by.

Jordrätten till Påvalsby förvärvades 30 maj 1639 av Axel Oxenstierna, i vars friherreskap Kimito räntan redan förut ingick, genom byte med kaptenen Johan Eketrä († före 30 maj 1652), Sven Månssons son. Med nämnde J. E. d. ä. blev släkten besutten i Småland, där sonen majoren Johan E. d. y. (f. 1629, † 1669) efter fadern ägde bl. a. Vartorp i Södra Rottne, Söraby sn (Kronob.) som huvudgård

Källa: SBL 12, sid 715-716

Bodde hos föräldrarna till 13/3 1814 då hon flyttar till Malmö för att bli piga hos direktör Riber enl inflyttningsattest i S:t Petri.

Hon är enl fb i Malmö Caroli församling 1816 då hon får en son som ges namnet Gustaf Möller. Det förefaller som hon strax lämnar bort pojken som inte finns med när hon senare är piga hospastor Gullander i S:t Petri. År 1818 flyttar hon till V Nöbbelöv och antecknas som utflyttad till Ystad 23 okt 1820. Året därpå återkommer hon till nr 4 V Nöbbelöv, troligen för att hjälpa föräldrarna. Kanske var modern sjuk - hon dog i juli 1822.

Erika flyttar hon till Skivarp och slutligen till Örsjö, där hon gifter sig med åbon Hans Nilsson. Hon har då åter sonen hos sig. Han har under en tid sannolikt bott hos sin mormor och styvfar (Helena Sjörin och Jöns Nilsson).

Erika dog i nervfeber år 1829. Bou anger att hon efterlämnade änklingen och en bröstarvinge sonen Gustaf Möller. Å den omyndiges vägnar voro morbröderna Nyman närvarande vid förrättningen för att bevaka den omyndiges rätt.

Källa: Arkivforsning av Sonja Garin, Malmö.

Hon fick flera barn tillsammans med Anders Sassarsson.

"I Landskrona, der han nyligen nedsatt sig, allmänt afhållen för sin redliga karakter och sitt jovialiska lynne."

FÖDDE:

Inger. Sven Svenssons och Inger Michaelsdotters pigebarn i Grafvebodatorp och döptes söndag sexagesima. Vittne h. Bereta Åkesdotter i Tjufön b.b. faddrar tor Anders Svensson, dräng Bengt Michaelsson i Hallaboda af Härlunda, pig Ingrid Nilsdotter i Södra Duvhults torp.

KÄLLOR:

Födelsebok Örkened 1829, C:3/5.

Flyttade till Härlunda från Örkened 4 nov 1861, nr 15 i flyttningslängden.

FÖDDE:

Ola. Torp Sven Olssons i Tosthult och hustru Karna Nilsdotters son döpt 26 dec, vittne h Sissa Nilsdotter i Tosthult b.b., dräng Pehr Bodelsson fr. Mossaröd, d Ola Johnsson i Kätteboda, h Truen Nilsdotter i Tosthult.

VIGDE:

30 dec vigdes drängen, tillträdande torparen Ola Svensson i S. Hafhult och pig Inger Svensdr: i Tjufön.

KÄLLOR:

Födelsebok Örkened 1836, C:5/1.

Vigselbok Örkened 1859, E:1/2.

Husförhörsländ Härlunda 1861-1865, AI:13/6 sid 223.

Han skrev några böcker med livet i Lövestads prästgård som förebild, bl.a En barndom i Färs.

"17/12 1708 själaringning för höglärde herr professor Winslows sal. fru med alla klockorna. Bisattes i Dionysus capell tills widare. Blef begrafen i kyrkian utj södergången utj sina sahl föräldrars graf tillika med sin man professor Winslow. Efter resolution." 

Enl EOJ Aqvilons släktutredning (1920) var Lars Aq "myndig storbonde. Utgick som ryttare i Kung Karls här under Stenbock. Flyttade från Wemmerlöf (?) till Hardeberga. Lefde ännu 1735." Hans flyttning till Hardeberga kan troligen haft samband med att Peter Carstens, som blev präst i Hardeberga 1699, hade 1682 vistats i Löderup som informator där Lars och han blivit vänner. 

Sonja Garin, Malmö har funnit åtskilliga uppgifter om Nicolaus Erman: Klockare i Snårestad och Balkåkra församlingar. Utnämnd till klockare 8/7 1741. Ur dödboken Snårestad C:3:"1803 13 majavled klockaren vid Balkåkra och Snårestads församlingar enkl. Nicolaus Erman, sedan han en tid av 62 åhr gådt bemälte församlingar tillhanda och begrofs med hedersprocess uti Snårestads kyrka den 20 i samma månad efter uppnådd ålder af 85 år 1 mån 13 dg." Enligt till Ljunits häradsrätt ingivet testamente 10/5 1782 skrivs att son Johan Jacob, dotter Susanna Margareta och Petronellaogifta och Helena Catharina gift - Alla barnen dela lika, sedan ogifta först fått motsvarande till Helena Catharinas hemgift.

Hustrun avliden sistlidna vinter."

Hade ytterligare en svärson som var klockare i Vankiva. En son blev präst i Finja och Äspö.

Han tjänade länge som klockare i pastoratet men tycks inte ha svarat för spelandet i Önnestads kyrka.

*Lunds Domkapitel DIIe:16 #46 (klockarehandlingar). (tyvärr bara bitar, men

jag tror att man får ett sammanhang i alla fall).

"d. 22/6 1726 ... Emedan klåckare vid Önnestad församling välförståndige Pähr Nilsson Raff här ... överlåta klåckare lägenheten till Elias Qvilonius som här uti 4 åhrs tid tiänt för substitut uti klåckarens svaghet ... att han må blifva klåckare vid Önnestad församling....... fattiga klockarens hustru, döttrar blifwa vid brödet Conserverad.... ... Hr Magni Aqvilonius somuti 42 åhr har varit vår lärare och själasörjares son....

... jag med stor fattigdom har tient för klåckare här vid Önnestad församling sedan år 1689 ... jag har uppnådt 74 åhr och nu långvarig sjukdom. ... ... Elias Aqvilonius kan conservera mitt hus....

Önnestad d.12 juni 1726. Pär Nilsson Raaf."

Den gamle klockaren kände uppenbarligen döden närmade sig i sin omsorg om familjens och klockarämbetets framtid.

Han dog också tre månader senare.

DÖD: Dödsnotisen:"Den 16 trinitatis begrofs klåckarn vid församlingen Pähr Nilsson Raaf in conuiigio 36 åhr ..beri 12, mort d 12 sept åtas 71 åhr."

KÄLLOR:

Örnbergs Svenska Ättartal för år 1891 sid 430.

Svenska Adelns ättar-tavlor, Gabriel Anrep, Törnflycht.

Gift med Hansson, Anders. Slaktare. Född 1805-12-14. Död 1881-08-26 i Malmö. Begravda på Gamla Kyrkogården i Malmö. De hade en fosterdotter Albertina Hansson född 9/8 1840 död 9/3 1929. Bouppteckning 1881 24/11: Förutom enkan Benedikta född Knutsson ärvde följande personer. Halvbrodern Lantbrukaren Nils Peter Hansson i Amerika. Halvbrodern Johannes Hansson i äktenskap med jämvälaflidna Brita Nilsson födda döttrar Maria Christina gift med Glasmäst. C Öfström och Albertina Josefina, ogift men myndig. Halfsystrarna Helena gift med plåtslagaren Anders Liljeström och Annaenka efter arbetskarlen Jöns Wiberg. Albertina ligger begravd tillsammans med fosterföräldrarna på Gl.kyrkogården i Malmö.

KÄLLA: Carl Gunnar Cederholm, Malmö 1999.

Familjen finns antecknad under flera år å Tegelgårdsgatan hus nr 632 i S:t Petri

förs, Malmö.

"1717 29/5 Skräddaregesällen Cornelius Aquilonius går med på att hans fadern sal. Bertil Cornelius gård på Västergatan säljes till den högstbjudande och att kyrkoherde Nyman låter och går för hans moder Marna Koefuds vägnar"

Enligt Series Pastorum var Niels Olssen kyrkoherde 1584-1624. Niels Olsen är inte omtalad med många ord, men har blivit "förevigad" i kyrkans nattvards- silver. I botten på cuppan står inskrivet: "Ano 1615 XXXXVIII lod Guds ords tienere til Asarom her: Niels Olsen Kirkeverge Lavrid Bentsen Anger Svendsen". 

KÄLLOR:

A Edestam, Karlstad stifts Herdaminnen 3:203-5

Carl Sjöström, (Lunds Universitet) Värmlands Nation nr 613.

Fredrik Engholm, Helsingborg.

Var sk mönsterskrivare i Malmö.

Efter sin företrädare hade JRP fått övertaga jämförelsevis stor balans, som under JRP:s korta tjänstetid utökades. Redan 1780 blev P avstängd från tjänstgöring. Försök gjordes underhand att ordna P:s förhållanden, och i sådant syfte föreslogs tjänstebyte mellan honom och häradsskrivaren Per Jutman, men det kom inte till stånd. P begärde strax därefter avsked, varefter Jutman tillträde tjänsten. JRP hade troligen åtagit sig att klarera balansen.

Källa: LANDSSTATEN 1719-1917.

Måns Helgesson uppges varit en skötsam karl och han har vunnit konung Johans (III) bevågenhet.

Han anställdes som ladugårdsfogde. Paret äger en del i Smeds skattehemman av Påvelsby på Kimitoland. De välsituerade Barbro och Måns förärar år 1599 sin del av Smeds åt sonen Sven Månsson, allt enligt urkunderna. och han presenteras med namn och allt.

Eketrä, släkt, härstammar från Kimito sn i Finland, där skattehemmanet Påvalsby av hustru Barbro Sigfridsdotter 1599 överläts till hennes son Sven Månsson, som själv skrev sig Sven Månsson Rospigg och 1607 adlades med namnet Eketrä (E. 1). I Jesper Mattsson Krus' frälselängd 1618, då S. M. E. ännu levde, anges, att han ägde ett skattehemman i Kimito, vilket han Ðefter sine föräldrar ärvt haverÐ. Fadern, vars namn riddarhusgenealogien uppger till Måns Helgesson, men som ej återfunnits i någon källa, bör således ha varit skattebonde. I intyg 2 nov. 1608 av Seved Ribbing och Nils Andersson (Lilliehöök) omtalas Barbros gåva till sonen Sven 1599; den senare tillköpte 3 nov. s. å. annan jord i samma by. Jordrätten till Påvalsby förvärvades 30 maj 1639 av Axel Oxenstierna, i vars friherreskap Kimito räntan redan förut ingick, genom byte med kaptenen Johan Eketrä († före 30 maj 1652), Sven Månssons son. Med nämnde J. E. d. ä. blev släkten besutten i Småland, där sonen majoren Johan E. d. y. (f. 1629, † 1669) efter fadern ägde bl. a. Vartorp i Södra Rottne, Söraby sn (Kronob.) som huvudgård. Släkten höll sig i tre generationer i l¤gre militära charger. Först med Johan d. y:s sonsons sonson styrmannen i Ostindiska kompaniets tjänst Gustaf Adolf E:s (f. 1779, † 1831) son Johan Gabriel E. (f. 1808, † 1889) gick släkten upp i högaristokratisk miljö. Han blev nämligen överste för Västmanlands reg. (1860-70) och kabinettskammarherre (tjänstgörande 1854-59) samt omfattades med stor vänskap av Karl XV. Till hans karriär bidrog utan tvivel hans gifte med den ståtliga, vackra och eleganta Stanislas (Stanni) Tersmeden, dotter av frih. W. F. Tersmeden på Ramnäs bruk. Av barnen var äldsta dottern Jacquette Ingeborg Beata E. (f. 1848, † 1923) g. m. krigsarkivarien Daniel Theodor Johannes Petrelli, initiativtagarinna till och under 14 år ledare av Vadstena knyppelskola. En annan dotter till J. G. E. var kammarfröken Märta E. (E. 2). Släkten utgick på manssidan 1893 med en hennes broder och på kvinnosidan med en tredje syster änkefru Ebba Mariana von Engeström, född Eketrä (f. 1859, † 1946). Den sistnämnda testamenterade 1941 till Uppsala universitetsbibliotek en samling av i all huvudsak Tersmedenska papper (således mödernearkivalier) under namnet Tersmeden-Eketrä'ska samlingen.

Källor: Om släktens tidigaste led se (utom Källor under S. M. R. E.

nedan) J. Gardberg, Kimito friherreskap (1935), s. 171; W. G. Lagus, Undersökningar

om finska adelns gods och ätter . . . (1860), texten s. 45 och notavd.

s. 225. - Om släktens smålandsbesittningar jfr P. G. Vejde, Kronobergs läns

herrgårdar (1929). - Om kabinettskammarherre Gabriel E. med maka:

F. von Dardel, Minnen från senare år 1888-1898 (1931); [E. af Edholm],

Svunna dagar. Ur förste hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker (1944).

-Om Tersmeden-Eketrä'ska saml. jfr Nord. tidskr. f. bok-o. bibl.-väsen,

30, 1943, s. 127 f. B ENGT H ILDEBRAND.

BIOGRAFI: "Om Oluf Bertilsøn Aquilonius, ... , född år 1630, synes utan att hava ärvtfaderes lysande gåvor dock varit en mer än de flesta dugande prästman. Han blev kyrkoherde i Löderup år 1659 och senare häradsprost liksom fadern.

Det berättas, att Karl XI under skånska kriget vid något tillfälle hon honom valt sin bostad, vilket konungen förvisso icke gjort, om ej herr Oluf ansetts pålitlig. Att härav sluta sig tilltidig och klar svenskvänlighet hos Oluf Bertilsøn, vore dock mycket förhastat. Väl anföras on honom drag, som tyda på intresse för uniformiteten, men å andra sidan framställdes även klagomål över hans bristande intresse för försvenskningen. Förmodligen innebar detta sista mera av sanningen. Vid hans död år 1684 hölls likpredikan på danska språket, vilket heltvisst var hans hems och hjärtas språk. Han var nämligen gift med ingen mindre än borgmästaren Simon Jacobsøns, den danske Ystadshövdingens, dotter Margrete Simonsdatter, vars morfader var byfogden i Ystad Jacob Ebbesøn, och vars mormoder var dotter till Ystadborgmästaren Johan Friis."

KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 300.

Nils Johan Elowssons bok "Snapphanetiden" :

""Om Olof Bertelsen Aqvilonius i L ö d e r u p skriver en meddelare från Kristianstad medan belägringen pågick där, att "ved Ystad boer en liden präst ved nafn Ole: angives skall vara breffdragare imellan Malmö och Ljungbye gaard, var de fribytarne icke kand framkomma".

Karl XI anges någon gång ha bott hos honom, en uppgift som det finnes anledning sätta ett frågetecken för".

Det handlar alltså om prästen i Löderup, Olof Bertelsen Aqvilonius

under åren 1676-1678.