Erman riktade en petition till konung Christian IV att få privilegium på ett apotek i Lund, sedan apotekaren därstädes och hans hustru båda avlidit. Dock anhöll han underdånigast att så länge ofreden varade, liksom hans företrädare få hålla fritt apotek i Malmö. Enligt K.brevet den 1 apr 1645 erhöll han också tillstånd "at indtil hand sig sicker udi wor Kiöbstad Lund kand opholde, maa hand for:de Apoteche ( i Lund) udi wor Kiöbstad Malmoe begynde oc anrette oc naer nöden dett udfoordrer, did haffue sin tilflucht."

Om Erman kom att inrätta apotek i Malmö kan icke utrönas, men sin verksamhet som apotekare i Lund begynner han 1646, ty den 14 sept d. å. upplästes på Lunds byting K.privilegium för Paul Erman "paa itt Apotech her i Lund at anrette och holde saa oc met specerie at handle och ellers nuide och haffue benaadinger, privilegier oc frihed, efftersom hans formaend Apotechere for hannem hafft haffuer."

När Skåne blev svenskt stannade Paul Erman kvar och fick sin apotekarrätt bekräftad i privilegiebrev både 1662 och 1667.

Erman skaffade sig snart fast egendom (det blev efterhand flera) inom stadens område och förlade apoteket till den plats, där det ännu ligger. Det var oroliga tider då Erman var apotekare i Lund och det ville mycket arbete och mycken energi till för att upprätthålla apoteket och dess anseende. Detta lyckades honom dock och tillgängliga handlingar visar att apoteket i Lund under hans tid hade stort anseende och en kundkrets Skåne rundt. Han förde mycket noggranna räkenskaper och av dessa kan utläsas en rad prominenta kunder i synnerhet från Lund men också många adelsmän, som dock tycks varit dåliga betalare. Dåliga betalare var många militärer, vilket ju kan förstås med de orostider som rådde. Präster och flera tjänstemän från ett 60-tal orter i Skåne har varit kunder hos Erman liksom privatpersoner från Kristianstad, Åhus, Ystad, Malmö, Helsingborg osv. Flera av stadens hantverkare tycks haft kredit. Erman efterlämande också för sin tid en avsevärd förmögenhet, såväl i ett antal fastigheter i staden som ett mycket välförsett hem med åskilliga möbler och annat lösöre. Silverartiklar och värdefulla guldmynt bekräftade förmögenheten. Ett betydande bibliotek med åtskillig medicinsk och framaceutisk litteratur ger en bild av en mycket lärd man, som ständigt sökte nya kunskaper i sitt yrke. Därjämte var han intresserad av teologi.

Det beskrivna apoteket är: Apoteket SVANEN i Lund, som än idag finns på den plats där Erman en gång etablerade sitt apotek.

Paul Erman:

..... var förmodligen av tysk börd. .....

Enligt en framställning i Lundaapotekets historia visar "en rätt ståtlig boksamling, att Paul Erman var en för sin tid boklärd man." Boksamlingen till största delen tyska böcker utsäga ej med bestämdhet att Paul Erman var av tysk börd --- den till Christian den IV (1645) riktade petitionen på tyska gör det måhända dock antagligt, att han var tysk, och möjligen kan den "Holdsteinische Crönicke" han ägde, tyda på att hans hemort legat i Holstein." Dottern Magdalena Sibylla blev gift med Christian Cassius, som kom från Holstein.

Detta är ingalunda något bevis för Pauls tyska börd - men det förstärker teorin.

Makarna dog samma år. Paul Ermans sociala position i samhället var säker betydande. Bl a var en av de 6 främre bänkraderna i domkyrkan reserverad för "apothecaren". I Domkyrkan begravs också Paul Erman, hustrun och barn.

I J Corylanders beskrivning av Lunds domkyrka finns denna notis: "I södra sidoskeppet. På en blå sten.

D.O.M.S.

Denne steen oc begrafvelse beskostade Paulus Erman Apotecker for sig sin hustru oc börn oc hviler hans Sal. son Nicolaus her under udi Herren oc er nedsat d. 29 Martii 1650 sit alders 9 dage. Vivere darecte da beue Christe mori abba. Anno 1662 d. 12 Octob. blef min sal. Dather Cathrina her under nedsat och hviler udi Herren. Anno 1671 d. 1 Mart. döde S. Paul Erman i sit 55 aar. Samme aar d.28 Octob. döde hans Hustru Maria Nicolai D. i hendis 51 aar oc lefde samman udi 26 aar aflede 5 sönner oc 6 Dotre. Anno 1679 d.30 Aug. döde en Son S. Paul Erman udi sit alders 19 aar. Gud gifve oss ...."

Dottern Elisabeth är enligt dödnotisen också begraven i föräldragraven.

Paul Erman och Maria Nilsdotter (Nicolaidotter) har många ättlingar och namnet Erman finns i högsta grad levande i Skåne såväl som i Stockholm och i Amerika. Namnet Paul finns f ö hos en nutida ättling, som i genom sitt målareyrke fått ett arbete på just apoteket Svanen i Lund. Den unge Paul och hans anfader Paul möts i sina respektive professioner, om än med ca 320 års mellanrum. Sällsynt med sådana sammanträffanden.

Åtskilliga blir de ättlingar som också finns genom ingiftena t ex Torslow, Winslow, Cassius, Hahn m fl.

Paul Peter Erman, f 1616, d 1671, flyttade från Tyskland till Lund där han blev apotekare vid apoteket "Svanen". Han var gift 2 ggr, först med prinsessan Magdalena Sibylla av Sachsen, sedan med Maria Nicolaidotter. Han hade 11barn enligt gravstenen men inte alla är namngivna. Abela Maria, Magdalena Sibylla, Hedvig, Elisabeth, Christian (som var apotekare), Nicolaus (prost), Paul, Johan (kyrkoherde). 

Källa: Elgenstierna, nr 75, sid 278, tab 1.

Han kallades också "Göingebispen", möjligen pga den stränga hållning han hade till helgfrid. Sålunda ville han arrestera personer som företog resor på helgdagar före gudstjänstens slut. Han ville ock så anslå kyrkliga medel för att anställa "spögubbar" för att väcka den som somnade i kyrkan.

Från en senare ättlings - Anton Erman - anteckningar om släkten Erman finner vi bl a följande kommentar givetvis hämtat från gammalt källmaterial.

"Nils Erman .... torde vara den Ermanska släktens mest berömda namn. Han speciminerade för magistergraden 1685 och promoverades 1688 vid Lunds universitet. Han ansågs för ett "förnämligt membrum" av Lundastiftets clerus och i sitt presteri tycks han utövat en episkopal myndighet." "Nils Erman berättas ha haft någonting befallande i hela sitt väsen. Var av ansenlig växt, samt ägde ovanlig kroppstyrka och vighet. Hans skrivelser äro redigt avfattade och utvisar vacker handstil."

Bertil Erman, Linköping, ättling och Ermanforskare.

Ivar Johansson har sina anteckningar om Västra Göinge härad och domsaga gjort flera noteringar om Nicolaus Erman:

"Från 1685 övervakades Göinge av en sträng och energisk herre, häradsprosten Nicolaus Erman i Mellby. Erman tog vem som helst i kragen och förde till tinget, då han misstänkte ohörsamhet mot lagen. Nitet förlänte honom titeln Göingebispen. Mellbyprostens energiska tempeltjänst intonerades första perioden 1685-90 av ett tämligen lugnt gående preludium. Han var häradsprost 1685-1710 och kyrkoherde i Mellby pastorat från 1685. Erman mötte åtskilliga gånger vid tinget i Röinge, dock kanske aldrig för att hålla gudstjänst. Erman hade mycket att göra vid ombyten av klockare och präster. I korta koncisa rapporter gav han stiftschefen besked om tillståndet i församlingarna. Han utvecklade en otrolig arbetsinsats för att fylla de luckor, som uppstod i pastoratet i samband med sjukdoms- eller dödsfall." 

Källa: Landsstaten 1719-1917.

Sista barnet föddes 1773 och 4 år senare föder Svens hustru Gunnil ett oä barn.

Sven kan har rymt från rättvisan eller så har han helt enkelt lämnat sin fru efter att han kommit på att hon var gravid med en annan.

VIGDE:

Fer 4 Nativ wigdes drängen och hemmanstillträdaren Sven Ingemansson af Ekeshult med pigan Gunnil Truedsdotter af Räfvatorpet.

KÄLLOR:

Vigselbok Örkened 1751, sid 136 no 6.

Husförhörslängd Örkened 1772-1783, AI:1/2 sid 42.

"Nr 29

1911 den 12 maj

Dödsbodelägarnas efter åkerbrukaren, husägaren Nils Persson och hans hustru Emma Johanna Göransson donation å 500 kronor till Malmö Caroli kyrka utan angifvet särskildt ändamål mot villkor att kyrkorådet underhålle makarna Perssons grafställe å Nya begrafningsplatsen." Den gravplats som aves är nr 7 å östra sidan av 10 kvarterat. 

"Vägg om vägg med oss bodde den blida 'moster' Emmy Erman, hon som i mer än 40 år sydde prsätkragar och prästkappor till många präster. Jag kan se det vita huvudet där vid fönstret, böjt över sin sömnad. En gång om året gjordes rent från alla trådar, och den lilla lyan möblerades om för fest. Det var moster Emmys födelsedag den 12 februari. Då ville hon gärna ha dörrarnaöppna till våra rum också. Vi hade redan plockat in därifrån så många stolar som fanns. Det var en sådan kväll jag första gången hörde den nuvarande melodin på sv. ps. 462, sjungen av diakonissorna. På ena väggen i moster Emmys rum var en sydd väggbonad med följande ord: 'Kristus är Herren i detta hus. Den osynlige gästen vid varje måltid. Den tyste Åhöraren av varje samtal." På en annan vägg hade prosten Edv. Wessberg skrivit över på en almanacka: "Se på denna alla dagar. När Du har brått med dina kragar, så att du riktigt sänder dem till dina kära prästers hem." Dessa strofer sitter kvar i minnet. - Den barnafromma låste aldrig sin ytterdörr. Hon var viss om säker änglavakt. Vi kund ibland höra hennes aftonbön, först läst ur de gamla böckerna och sen fortsatt med egna ord. Då bar hon i förbön särskilt fram Sveriges kyrka och dess präster, missionärer och diakonissor, många nämnda med namn, var och en särskilt.

Ibland kunde det hända i kristiden under första världskriget, att maten därinne i skolhushållet var enahanda. Nästan varje frukostrast stod den salta sillen och skinnpotatis på bordet. Vid middagen var saftsoppan sötad med sackarin. Vi var trötta på det ibland. Då gick Mala, oss ovetande, in till moster Emmy, som alltid hade tid för oss. Hon kom till vårt bord och sa: God middag, barn. Det där ser väl ut att smaka nu efter skolan. Ja, moster Emmy för gärna smaka, sköt Mala in. Sen skämdes vi, så vi måste äta färdigt. Moster Emmy berättade för oss att den dag hon fyllde 69 år, kom biskop Billing upp på förmiddagen. 'Jag tror jag dånar', sa moster Emmy. 'Det skall inte moster Emmy göra', sa biskopen. (Han som de flesta sa också 'moster'.) 'Vi skulle bara gratulera på 70-års dagen och lämna den här från en del vänner' och överräckte en klocka med vidhängande kedja. De hade tagit fel på ett år, så det kanske inte var så konstigt, att moster Emmy höll på att dåna.

Som efterträdare att sy prästkragar och kappor fick moster Emmy fröken Anna Stoltz och änkefru Åkerblad. ----- "

Flyttningslängd för Frillestad visar att Emelie flyttar in till Frillestad nr 5 från Ö. Sallerup 18.12 1861. Hon bor där till 20.8 1875, då hon flyttar till Lund.

Källa: Skånes Demografiska Databas.

Marginalanteckning: Tvillingar.

Det förefaller som Fredrik dog späd.

KÄLLOR:

Födelsebok Hälleberga 1759, fiche 21165/1.

Husförhörslängd Hälleberga 1781-1794, AI:2/1 sid 49.

Husförhörslängd Hälleberga 1794-1810, AI:3/1 sid 34.

Husförhörslängd Hälleberga 1794-1810, AI:3/3 sid 182.

Husförhörslängd Hälleberga 1810-1820, fiche 21155/2 sid 146.

Det står en hel del om Arwid Kraak och hans barn.

På sid 490 under Nyman Peter P:son finns hans fru uppräknad och deras barn. bl.a.Christina Catharina f 1798 16.6 gm kkh i Ö. Kärrstorp Nils Fredrik Richert.

"Hon var en hjärtlig och varm kristen, som under många års sjuklighet lärt sig att leva i det fördolda livet med Gud." enligt prosten Lindblad i Lunds stifts herdaminnen.

Mer att läsa i T Nermans: "En präst av gamla stammen" (1928) s 164.

antecknas att en styfdotter till Christian Aqvilon avlider i mars 1722.

Det måste vara en dotter till Marna Hansdotter i hennes tidigare äktenskap.

I Helsingborgs stadsförsamling

dör 23.11 1740 en kvinna, vid en ålder av 56 år, och vars make är

skohlemästare Aqvilonius. Detta kan knappast vara någon annan än Marna

Hansdotter vars uppgifter inte tidigare återfunnits.

Tills annat bevisas skrivs födelseår och dödsdatum in i registret.

FÖDDE:

Aprilis 8. Christ Per Jonssons och h Kirstins barn i Waghult födt d 3 Apr, nomine Maria. Test Per Persson i Waghult, Nils i Transiö.

Dräng i Brandtorp till 1752, Alster till 1754 och i Höneskruf.

KÄLLOR:

Födelsebok Älghult 1730, CI:2/2 sid 103.

Vigselbok Älghult 1758, CI:2/1 sid 46.

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/1 sid 20 (Brandtorp).

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/1 sid 16 (Alster).

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/1 sid 13 (Höneskruf).

Husförhörslängd Älghult 1747-1759, AI:1/1 sid 9 (Ågården).

Husförhörslängd Älghult 1760-1780, AI:2/1 sid 11.

Husförhörslängd Älghult 1794-1805, AI:4/1 sid 18.

E-post: "Hjördis Nilsson"

Subject: Aqvilon

Date: Sun, 22 Aug 1999 21:48:56 +0200

Hej!

Du har verkligen fått Aqvilon inpräntat hos oss forskare. När jag ikväll läser igenom vad en grupp forskare för ett antal år sen kom fram till om Aggarp i Hörja socken får jag plötsligt syn på namnet. "Befolkningen i Aggarp 1813-1815 enl hfl: Nr 2: Gatehus Gustaf Aqvilon f 1769, h Karna Svensdotter f 1768, dotter Maria f 1800."

"Per Andersson från Åkarp kom till Aggarp som 24-åring 1828, - tillträdande åbo - enl inflyttningslängden, sannolikt på Aggarp nr 2. Han vigdes samma år den 16/6 med torparen Aqvilons dotter Maria f 1800. Sonen Johannes föddes i Aggarp 1829, Elof 1831. Året därpå återflyttade Per Andersson med sin familj till Åkarp och övertog fädernegården. Flyttningslängden ger dem bästa betyg för mycket skickeligt leverne. 1838 köpte Per Andersson brukningsrätten till Tufve Jönssons hemman Aggarp nr 3, sålde en del 1840 till fadern Anders Persson, en del till svärfadern Gustaf Aqvilon och en del till torparen Sven Abrahamsson i Aggarp. Per Andersson tycks ha varit väl ansedd i Aggarp och blev ofta anlitad som ombud vid lantmäterisammanträden, tingsärenden o d. Någon processmakare var han inte." 

DÖPTE:

Dopvittnen: Per Nilsson o Svenborg Månsd i Svänarp.

VIGDE:

Gift 4:e dag jul 1744 som ryttare af Tockarp.

DÖDE:

Död av ålder i Tockarp.

KÄLLOR:

Födelsebok Glimåkra, C:1 sid 112.

Husförhörslängd Glimåkra, AI:1/1 sid 20.

FÖDDE:

Dopnotis Hälleberga 1802:

Vittnen Måns Jonsson Fröneskruf Mellang, dr Isaac Månsson ibm. dr Erik Börjesson, pg Elin Svensdotter Fröneskruf Mellang, pg Sara Jonsdtr Stibbetorp, pg Sara E Börjesdtr i Fröneskruf Söderg.

KÄLLOR:

Vigselbok Hälleberga 1826, fiche 21166 sid 222.

Husförhörslängd Hälleberga 1825-1830, fiche 21157/4 sid 328.

Husförhörslängd Hälleberga 1842-1849, fiche 21161/5 sid 247.

Enl hfl N.Åkarp 1886-96 antecknas att han och hans maka två dagar efter vigseln i N Åkarp flyttar till Farstorp den 23.9 1895

I husförhörslängderna i S:t Petri församling finns i hus nr 749 en ensam kvinna vid namn "majorskan Leijonhufvud" antecknad år 1824. Två år senare i hus nr 743 finns en fosterson antecknad tillsammans med henne; Jonas August Sallen f 1822 2/8 i Malmö. Det är samma år som Fredrika Mirendorff avlider. Den fyra årige gossen blir alltså omhändertagen av en officershustru, änka, som b¤r namnet Leijonhuvud, d v s det namn som enligt familjesägnen skulle vara namnet på Vilhelm Anderssons mor. Det är således delar av Jonas Sale'es historia som präglats på systersonen Vilhelm.

Majorskan och fostersonen flyttar omkring i Malmö under några år. Enligt hfl 1834 (A1A:31 sid 147) finns i hus nr 582 från denna tid den från Caroli inflyttade arbetskarlen Anders Andersson på samma adress som majorskan och fosterson. Husförhörslängden är tämligen tydlig och det framgår att Anders Andersson tycks vara född i Brågarp den 14/6 1788.

"Hust Majorskan Johanna Lovisa Lejonhufvud f Christiemin (?), född år 1775, var inflyttad från Barkåkra år 1818. Det är också i denna husförhörslängd som det i en senare tillkommen marginalanteckning skrives följande: "Trumslagare vid S S I R."

S:t Petri död/begravningsbok 1846:

"13/12, 20/12 begrofs i nya Begrafningsplatsen från huset No 582 enkefru Majorskan Friherrinnan Johanna Cecilia Leijonhufvud, född Christiermin. Död av ålderdomssvaghet, 71 år." Som synes harett namnfel (Lovisa blir Cecilia) skrivits i dödboken.

Hfl för Malmö garnisonsförsamling visar att Jonas redan 1839 finns skriven i församlingen på nr 589. Två år senare är han antecknad på "5:te roten, nr 412"

och han återfinnes 1843, 1845 och 1850. I Garnisonsförsamlingens vigselbok (E:1) nr 14 finns följande antecknat per den 26/9 1851:

"Söndagen den 10 augusti lystes första gg och sedan i laga ordning för Trumslagaren vi Kongl Södra Skånska Infanteriregementet NR 11 Jonas August Salle' och pigan Petronella Olsson härstädes. Hennes laga giftoman nu enda levande släkting morbrodern Tunnbindaren L G Dahl i Lund, äfvensom hennes uppgifne fader livstidsfången Frank i Landskrona - hon är af oäkta börd - gåfvo skriftligen sitt bevittnade samtycke, ävensom hans befäl och lades dessa intyg till handlingarna. Han 29 år, hon 22 år gam."

Hfl för Garnisonsförsamlingen A1:12, visar sedan familjen fram till 1861.

I juni 1865 dog Jonas, den 21 nov flyttar änkan med sina barn från Garnisonsförsamlingen till S:t Petri.

I Sydsvenskan fanns den 3 juni 2002 en artikel om Malmö museum

"Katten vad många gamla djur"

Av Britt Yngveson 3 juni 2002

Där hittas bl a följande information:

"Sydsvenskan har passat på att göra en djupdykning i Malmö museers samlingar i samband med det stora arbete som pågår med att flytta flera hundra tusen föremål till ett nytt magasin i hamnen.

(bild på en gepard och fåglar i monter)

Mitt i språnget på jakt efter den lilla dykarantilopen ser geparden lika livsfarlig ut i dag som 1901 när den för första gången ställdes upp.

Den lilla fågeln är 150 år gammal men ser ut som om den vore fångad i går.

Fågeln från 1851 är en svarthakad buskskvätta och den äldsta uppstoppade fågeln i de naturhistoriska samlingarna. Ett fint arbete gjort av trumslagare Johan August Salée som var Malmö museums första konservator. Han hade fått undervisning av konservatorn vid Lunds universitet och kunde sitt jobb."

Med ovanstående artikel som utgångspunkt har Gunnar Cederholm forskat vidare och funnit följande:

KÄLLA: Minnesskrift " MALMÖ MUSEUM 1841 - 1941, utgiven av Allhems Förlag 1942 i 200 nr. ex. Sid 14 i delen Naturhistoriska Avdelningen.

Museet grundades den 20 febr. 1841.

Till konservator hade också antagits (1851) den unge trumslagaren Johan August Salée, som blivit lovad kostnadsfri undervisning av konservatorn i Lund.

Museet skulle dock bekosta hans uppehåll och även förse honom med nödiga kläder.

Kostnaderna blevo dock ej stora. Salée utkvitterade 33 Rdr. och 13 sk.bco. i penningar och kläder och härtill kom konservator Kjellmans räkning, vilken här må anföras såsom ett exempel påden tidens levnadskostnader.

"För elefven Salée

3 ne Månader Caffe, Mat, ljus Drick etc. à 24 S.bco. om dagen 46-

Rummet à 2 Rbco. I månaden 6-

Sängkläder à 1 Rbco. Dito passning à 24 S 4.24

Summa Bco Rdr. 56.24 S "

För att icke museet skulle ha gjort dessa utlägg förgäves, fick Salée förbinda sig att under minst fem år tjänstgöra vid museet mot en lön motsvarande den han uppbar vid regementet och som uppgick till 36 Rdr. bco. Härutöver skulle han kunna erhålla "lämplig gratification i mån av visad flit och skicklighet, så vitt Musei tillgångar det tillåta".

Han tjänstgjorde som konservator till sin död 1865.

Han var en tid apotekare i Lund men också i Landskorna. Kan det möjligen varit en kryddbod han haft eftersom han benämnes handlanden?

Han drunknade i en damm i prästgårdens trädgård 19 feb 1730, 51 år gammal.

I en bok on "Tygelsjö och Västara Klagstorp" skriver man i series pastorum:

"9. Johannes Sjövall, prost, blef 1710 kyrkoherde i Knästorp, hvarifrån han, enligt anteckning i kyrkoboken, hitflyttade 1723; dog d. 19. Febr. 1730, 51 år gammal. Han druknade i en dam i prestgårdens trädgård. Gift 1:o med Kyrkoherden Jöns Rhydii enka Benedikta Solberg, som dog 1718; 2:o med Anna Aquilonia, dotter af prosten O. Bertelsson o Löderup och enka efter prosten T. Liebman i Kristianstad." 

"Fredagen den 12 maj copulerades Kronolänsmannen Herr Erick Magnus Möller ifrån Södra Wallösa samt änkan Helena Catharina Erman från Snårestad.

Anges i LANDSSTATEN sid 238 som kronolänsman från 1784, var också gårdsskrivare troligen i S Vallösa. Bou 12/2 1795 Ljunits häradsrätt 1794-96:31.

I flyttningslängden från 29 sep 1802 står:

"Drängen Thor Mattson

År född 1771 uti Algutsboda

Kom år 1799 ifrån ...postorp

och flyttar nu till Helleberga.

Läser i bok väl"

FÖDDE:

Oct 1 föddes och d 7 dito döptes Mattis Thorssons och hustru Elin Börjesdotters barn i Deragårdsmåla Thor. faddrar: sven Yggesson i ... dr Swen Börjesson .....

KÄLLOR:

Husförhörslängd Hälleberga, fiche 21154/1 sid 30.

Husförhörslängd Hälleberga, fiche 21155/1 sid 66.

Jöns Nilsson Med hustru Helena Handtr återfinns i V Nöbb. HfL 1820-1827, för Helen finns ant död 3/7 22, samt dotterson Gustaf f 1816 27/2 Malmö. Dessutom Mod. Erica Möller Nyman, f 1789 29/7 i Nöbelöf, och i kolumn "Kom från" Ystad 1921.

År 1806 när Anna Maria gifter sig med drängen Bengt Nilsson är det Jöns Nilsson som är giftoman å hustruns vägnar. Jöns Nilsson gifter sig år 1823 (56 år gammal) med Cronwalls änka Elsa Larsdotter.

Det är något märkligt hur namnet Nyman följt med barnen. Helenas barn i äktenskapet med Erik Nyman har naturligtvis familjenamnet Nyman. Detta namn används tydligen också på son Lars ibland, liksom att Helena också vid något tillfälle benämnts Helena Nyman.

Regent i Sverige är Adolf Fredrik det år Jöns Nilsson föds. I Malmöhus län var Greve Johan Cronhielm landshövding.

Angiven på sid 36 som hustru tillsammans med dottern Stina

Uppgift från SCB-Kort Högsby 1861

Ytterligare uppgifter om Per Olsson kommer troligen inte fram pga att kyrkoarkivet i Hjärsås eldhärjades på 1800-talet.

KÄLLOR:

Husförhörslängd Örkened 1853-1858, AI:19/5 sid 238.

Husförhörslängd Örkened 1858-1864, AI:20/5 sid 235.

FÖDDE:

Dom Qvasimod: döptes Per Svenssons och Kierstin Truedsdotters p b Ingier af Åbuen f.d. 1 April.

H Olu Clemmetsd ibm b.b. faddrar Måns Svensson ibm och Ola Jönsson i Bökön.

DÖDE:

Juni 23 dog Sven Björnssons H Ingier Persd. i S.Dufhults torp, begrofts Domina p Trinitatis.

58 år 2 mån, Nervferber.

KÄLLOR:

Födelesbok Örkened 1769, C:1/3 sid 116 no 12.

Dödbok Örkened 1823, C:3/4.

I Cavallins herdaminnen hittas följande anteckning till Caspar Schönbeck, som blev Sibylla Ebbelmans 2:a make i Välinge: "Gift 1. m företädarens enka Sibylla Ebbelman, med vilken han icke hade några barn; hon plågades af
sällsamma tankar', och domkapitlet förmanade honom 1709 "att ej för hårdt hantera sin hustru, utan umgås med henne såsom medh en svag person och låta henne bestyra något i hushållet."

Carlqvist antecknar i L St Hm (sid 159) om Sibylla Ebbelman: "Hd prosten O. Troilius rapporterar till CE 1709 13.7, att hon efter en stöld i prästgården ""blivit så sällsam och underlig"", k¶rt i väg sitt tjänstefolk och ""söker ensliga ställen"" samt endast med möda hindrats från att bege sig till guvernören och klaga."

Caspar Schönbeck gifte om sig redan 8 månader efter Sibyllas död.

1831 flyttade hon till Kläckeberga för att gifta sig.

DÖDE:

Död 41 år 3 månader 5 dagar gammal i frossa.

FÖDDE:

Födelsebok Långemåla. C:1/3.

Dödbok Fliseryd 1848, C:4/6 sid 538.

Inflyttningslängd Ryssby 1823, B:1/5. sid 183 nr 47 Gilltorp

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v41024.b183

Utflyttningslängd Ryssby 1824, BI:1/3. sid 102 nr 81

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v41024.b102

Ryssby (H) AI:6 (1818-1827) Bild 35 / sid 24 (AID: v23914.b35.s24, NAD: SE/VALA/00312)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v23914.b35.s24

Källa: Elgenstierna sid 652-53, tab 1.

Längd 5'9" (175 cm)

I en sockenbeskrivning över Tygelsjö och V Klagstorp på 1850-talet finns några korta anteckningar som visar att Liebman gick i skola i Kristianstad, blev kollega i Lund 1728 o prv samma år. Blev kyrkoherde i Tygelsjö 1730 och blev prost 1750.

KÄLLOR:

Svenska Släktkalendern 1967.