Sven Månsson Arell

<p style="text-align: left;" dir="ltr"><br />Sveno ARELIUS (1702-1711) var bondson fr&aring;n Arings&aring;s socken, varav han tagit sitt namn, och f&ouml;dd 1662. Han disputerade vid &Aring;bo akademi 1689 och 1691. D&auml;refter uppeh&ouml;ll han sig n&aring;gra &aring;r i V&auml;xj&ouml; s&aring;som expektant p&aring; n&aring;gon tj&auml;nst, innan han erh&ouml;ll rektoratet i J&ouml;nk&ouml;ping efter "magister R&aring;gberg", s&aring;som han skriver sin f&ouml;retr&auml;dares namn.(31)<br />Skolans inspektor Erl Dryselius har mycket erk&auml;nnande ord om Arelis undervisningsskicklighet I en examensrapport s&auml;ger han om Arelis l&auml;rjungar i rektorsklassen, att de "viste s&aring; stora prov p&aring; sin f&ouml;rfarenhet i det heliga spr&aring;ket (hebreiska), att alla som tillst&auml;des voro sig d&auml;r&ouml;ver h&ouml;gel. f&ouml;rundrade". &Aring;ret d&auml;rp&aring; f&ouml;rr&auml;ttades examen av lektor Petrus Lindstorphius fr&aring;n V&auml;xj&ouml;. &Auml;ven han vitsordar Arelis pedagogiska f&ouml;rm&aring;ga, men det sker i mindre h&ouml;gtravande ordalag: " ... och kunde hans disciplar f&auml;rdigt svara" lyder hans n&aring;got torra kommentar.(32)<br />Arell har utan tvekan varit en nitisk och god rektor. Han har haft samma h&aring;rda och tunga tj&auml;nstg&ouml;ring som Rogberg. Hans v&auml;djan till domkapitlet att l&aring;ta tills&auml;tta den indragna tredje kollegatj&auml;nsten f&ouml;ranledde ingen &aring;tg&auml;rd.(33) &Auml;ven Arell hade lyckan att efter en kort l&auml;rartj&auml;nst f&aring; tilltr&auml;da en kyrkoherdetj&auml;nst, i &Auml;lghult 1711. Han dog 1718 och var gift med biskop Olov Cavallins dotter Helena Cavallia</p>
<p style="text-align: left;" dir="ltr">&nbsp;</p>
<p style="text-align: left;" dir="ltr">(31) Som medt&auml;vlare om rektoratet hade han Andreas Ljungman, senare kyrkoherde i Hultsj&ouml;, VDA 1701 50, V&ouml;DA. l sin ans&ouml;kan om tj&auml;nsten framh&aring;ller Arell - s&aring; skriver han vanligen sitt namn att han "i m&aring;nga &aring;r vid f&auml;derneslandsens Academier s&ouml;kt i st&ouml;rsta fattigdom perfectionera" sina studier. Han hade nu blivit 40 &aring;r oeh i tre &aring;r v&auml;ntat p&aring; n&aring;gon tj&auml;nst. Han s&auml;ger, att "ingen expectant h&auml;r i stiftet &auml;r s&aring; gammal som jag" och hoppas d&auml;rf&ouml;r p&aring; befordran, VDA 1701 143, V&ouml;DA.</p>
<p style="text-align: left;" dir="ltr">(32) VDA 1703 318; 1704 407, V&ouml;DA.</p>
<p style="text-align: left;" dir="ltr">(33) Arell menar, att oreda uppst&aring;tt i skolan till f&ouml;ljd av l&auml;rarbristen. F&ouml;rs&ouml;ket att l&aring;ta en &auml;ldre l&auml;rjunge sk&ouml;ta undervisningen har icke slagit v&auml;l ut, VDA 1705 99, V&ouml;DA.</p>