Stenkil I Rangvaldsson (1025–1066)

Yrke

Kung av Sverige BET ABT 1060 AND 1066

Föräldrar och syskon

Inga föräldrar registrerade.

Familj

Maka: Ingamodher Edmundsdotter 1025–
Son: Inge D.ä. Stenkilsson Stenkilska ätten 1050–1111

Livslinje

1025	Född
1066	Död ålder 40-41 orsak: Sotdöden

Noter

Stenkils närmaste bakgrund är okänd. <a title="Västgötalagens kungalängd" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6talagens_kungal%C3%A4ngd">Västgötalagens kungalängd</a> påstår att Stenkil var västgöte med anknytning till <a title="Levene" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Levene">Levene</a>.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-2">[2]</a> Sannolikt är i alla fall att han var av västgötsk härkomst och förutom att han var en "väldig bågskytt" var han mycket omtyckt i sin fädernebygd. Vidare uppges att han var en from man och en kristendomens förespråkare, som för att understödja missionsverksamheten i Svealand troligen lät upprätta <a title="Sigtuna stift" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigtuna_stift">biskopssätet i Sigtuna</a>.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-3">[3]</a>Från <a title="Adam av Bremen" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Adam_av_Bremen">Adam av Bremen</a> vet man att han tillhörde kretsen kring kung Emund gamle. Adam var emellertid osäker på Stenkils anknytning till Emund och skrev på ett ställe i <a title="Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Gesta_Hammaburgensis_ecclesiae_pontificum">sin krönika</a> att han inte visste om Stenkil var Emunds nepos (syskonbarn eller möjligen barnbarn) eller privignus (styvson). På annan plats i Adams text kallas dock Stenkil Emunds nepos utan några reservationer.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-SBL-4">[4]</a>Stenkil skall ha varit den ende mannen kring Emund som stödde den av <a class="mw-redirect" title="Hamburg-Bremen" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamburg-Bremen">Hamburg-Bremen</a> utsände <a title="Adalvard den äldre" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Adalvard_den_%C3%A4ldre">Adalvard den äldre</a> när den av <a title="Osmundus" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Osmundus">Osmundus</a> influerade kungen avstyrde dem. Efter att Stenkil blivit kung fortsatte han att stödja den bremiska biskopstolen.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-SBL-4">[4]</a>När en ny biskopsdelegation ledd av biskoparna <a title="Adalvard den yngre" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Adalvard_den_yngre">Adalvard den yngre</a> i Sigtuna (senare också biskop i <a title="Skara stift" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Skara_stift">Skara</a>) och <a title="Egino" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Egino">Egino</a> i <a title="Dalby" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Dalby">Dalby</a> några år senare ville göra ett nytt försök att missionera i <a title="Uppland" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Uppland">Uppland</a> genom att bränna <a title="Uppsala tempel" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala_tempel">hednatemplet i Uppsala</a> eftersom de trodde att hela folket då skulle omvända sig till <a class="mw-redirect" title="Kristendomen" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendomen">kristendomen</a>, stoppade Stenkil detta.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-SBL-4">[4]</a> Stenkil var själv kristen men lyckades få biskoparna att avstå från detta, eftersom han befarade att han skulle bli avsatt och de som omvänt sig skulle återfalla i <a title="Hedendom" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hedendom">hedendom</a>.Enligt <a title="Snorre Sturlasson" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Snorre_Sturlasson">Snorre Sturlassons</a> <a title="Heimskringla" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Heimskringla">Heimskringla</a> stödde Stenkil den norske jarlen Håkon Ivarssons uppror mot <a title="Harald Hårdråde" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_H%C3%A5rdr%C3%A5de">Harald Hårdråde</a>. <a title="Morkinskinna" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Morkinskinna">Morkinskinna</a> berättar att han var fet, tung och tyckte om att dricka. Enligt <a title="Knytlingasagan" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Knytlingasagan">Knytlingasagan</a> skall han utan framgång anfallit <a title="Sven Estridsson" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Estridsson">Sven Estridsson</a>.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-SBL-4">[4]</a><a class="mw-redirect" title="Hervararsagan" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hervararsagan">Hervararsagan</a> berättar att Stenkil "blev <a title="Sotdöd" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sotd%C3%B6d">sotdöd</a> i <a title="Svitjod" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Svitjod">Svitjod</a>" ungefär samtidigt som den norske kungen Harald Hårdråde dog i <a title="Slaget vid Stamford Bridge" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Stamford_Bridge">slaget vid Stamford Bridge</a> i <a title="England" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/England">England</a> år 1066. Hans stoft sägs vila i den så kallade <a class="mw-redirect" title="Kungskullen" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungskullen">Kungskullen</a> utanför Levene.<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_note-5">[5]</a>Efter Stenkils död drabbades Sverige av inbördesstrider mellan två tronpretendenter som båda hette <a title="Erik och Erik" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_och_Erik">Erik</a>, den ene kan möjligen ha varit Stenkils son. Hans mest betydande efterföljare på tronen blev dock sönerna <a title="Halsten" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Halsten">Halsten</a> och <a title="Inge den äldre" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Inge_den_%C3%A4ldre">Inge</a>, och senare kom två av hans sonsöner att uppstiga på den. Denna kungaätt kallas därför för den <a title="Stenkilska ätten" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkilska_%C3%A4tten">Stenkilska ätten</a>.Referenser: Wikipedia <div class="gadget-refcolumns" style="column-count: 1;"><ol class="references"><li id="cite_note-1"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-1">^</a> <a title="Lars O. Lagerqvist" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_O._Lagerqvist">Lars O. Lagerqvist</a> i Sverige och dess regenter under 1000 år <a class="internal mw-magiclink-isbn" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9100750077">ISBN 91-0-075007-7</a> pp. 41 & 42.</li><li id="cite_note-2"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-2">^</a> <cite id="CITEREFMaja_Hagerman1996" class="book" style="font-style: normal;"><a title="Maja Hagerman" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Maja_Hagerman">Maja Hagerman</a> (1996). <a title="Spåren av kungens män" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5ren_av_kungens_m%C3%A4n">Spåren av kungens män</a>. Stockholm: Rabén Prisma. sid. 289-290. <a class="internal mw-magiclink-isbn" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/9151829274">ISBN 91-518-2927-4</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=%5B%5BSp%C3%A5ren+av+kungens+m%C3%A4n%5D%5D&rft.aulast=%5B%5BMaja+Hagerman%5D%5D&rft.au=%5B%5BMaja+Hagerman%5D%5D&rft.date=1996&rft.pages=sid.%26nbsp%3B289-290&rft.place=Stockholm&rft.pub=Rab%C3%A9n+Prisma&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stenkil"> </li><li id="cite_note-3"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-3">^</a> <cite id="CITEREFCornell_Jan.2C_Grenholm_Gunvor1966" class="book" style="font-style: normal;">Cornell Jan, Grenholm Gunvor, red (1966). Den svenska historien. 1, Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319. Stockholm: Bonnier. <a title="Libris (bibliotekskatalog)" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Libris_(bibliotekskatalog)">Libris</a> <a class="external text" href="http://libris.kb.se/bib/8075043" rel="nofollow">8075043</a></cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=book&rft.btitle=Den+svenska+historien.+1%2C+Forntid%2C+vikingatid+och+tidig+medeltid+till+1319&rft.date=1966&rft.place=Stockholm&rft.pub=Bonnier&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stenkil"> </li><li id="cite_note-SBL-4">^ [<a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-SBL_4-0">a</a> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-SBL_4-1">b</a> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-SBL_4-2">c</a> <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-SBL_4-3">d</a>] <cite id="CITEREFHans_Gillingstam" class="web" style="font-style: normal;"><a title="Hans Gillingstam" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Gillingstam">Hans Gillingstam</a>. <a class="external text" href="http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20139" rel="nofollow">”Stenkil”</a>. Svensk biografiskt lexikon. <a class="external free" href="http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20139" rel="nofollow">http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20139</a>. Läst 29 november 2012.</cite><span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&rft.genre=bookitem&rft.btitle=Stenkil&rft.atitle=Svensk+biografiskt+lexikon&rft.aulast=%5B%5BHans+Gillingstam%5D%5D&rft.au=%5B%5BHans+Gillingstam%5D%5D&rft_id=http%3A%2F%2Fwww.nad.riksarkivet.se%2Fsbl%2FPresentation.aspx%3Fid%3D20139&rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:Stenkil"> </li><li id="cite_note-5"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Stenkil#cite_ref-5">^</a> <a class="external text" href="http://runeberg.org/nfao/0249.html" rel="nofollow">Stenkil</a> i <a title="Nordisk familjebok" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordisk_familjebok">Nordisk familjebok</a> (första upplagan, 1891)</li></ol></div>