Jonas August Salée
Man f. 1 augusti 1822 i Malmö Garnisonsförsamling, Malmöhus län d. 5 juni 1865 i Garnisonsförs, Malmö Id I1701
Föräldrar och syskon
- Far
- Gustaf Stockman Salée 1784–1840
- Mor
- Frederica Mirendorff 1786–1826
- Vigsel
- 27 december 1812, Malmö Garnisonsfs, Malmöhus län
- Syster
- Märta Salée 1812–1812
- Syster
- Märta Salée 1814–1814
- Bror
- Carl Gustaf Fredrik Salée 1816–1816
- Bror
- Salem Salée 1817–1818
- Syster
- Sofia Matilda Salée 1819–1883
- Bror
- Salem Vilhelm Salée 1825–1826
Halvsyskon
- Bror
- Christian Lorentz Wannér 1809–
Familj
- Maka
- Petronella Olsson 1829–
- Vigsel
- 26 september 1851, Garnisonen, Malmö
- Son
- Fredrik Vilhelm Salée 1852–1883
- Son
- Johan August Salée 1855–
- Dotter
- Johanna Lovisa Salée 1858–
- Dotter
- Maria Sofie Salée 1861–
Livslinje
| 1 augusti 1822 | Född | Malmö Garnisonsförsamling, Malmöhus län |
| 6 augusti 1822 | Döpt | Malmö Garnisonsförsamling, Malmöhus län |
| 26 september 1851 | Vigsel med Petronella Olsson 1829– | Garnisonen, Malmö |
| 5 juni 1865 | Död | Garnisonsförs, Malmö |
Noter
<p>I Malmö Garnisonsförsamlings dopbok hämtas följande anteckning 2/8 1822: "Skånske husaren Gustaf Sallen och dess hustru Fredr Mirendorffs son Jonas August, modern 36 år. Vittnen Gesällhustrun Helström, Qvartmästaren Gram, husar Ottar m hustru, Ges Lindberg m dito, Ges Ågren, ... Lindholtz och pigorna Botilla ... och Elisabeth Wallin."</p>
<p> </p>
<p>I husförhörslängderna i S:t Petri församling finns i hus nr 749 en ensam kvinna vid namn "majorskan Leijonhufvud" antecknad år 1824. Två år senare i hus nr 743 finns en fosterson antecknad tillsammans med henne; Jonas August Sallen f 1822 2/8 i Malmö. Det är samma år som Fredrika Mirendorff avlider. Den fyra årige gossen blir alltså omhändertagen av en officershustru, änka, som bär namnet Leijonhuvud, d v s det namn som enligt familjesägnen skulle vara namnet på Vilhelm Anderssons mor. Det är således delar av Jonas Sale'es historia som präglats på systersonen Vilhelm.</p>
<p>Majorskan och fostersonen flyttar omkring i Malmö under några år. Enligt hfl 1834 (A1A:31 sid 147) finns i hus nr 582 från denna tid den från Caroli inflyttade arbetskarlen Anders Andersson på samma adress som majorskan och fosterson. Husförhörslängden är tämligen tydlig och det framgår att Anders Andersson tycks vara född i Brågarp den 14/6 1788.</p>
<p>"Hust Majorskan Johanna Lovisa Lejonhufvud f Christiemin (?), född år 1775, var inflyttad från Barkåkra år 1818. Det är också i denna husförhörslängd som det i en senare tillkommen marginalanteckning skrives följande: "Trumslagare vid S S I R."</p>
<p>S:t Petri död/begravningsbok 1846:</p>
<p>"13/12, 20/12 begrofs i nya Begrafningsplatsen från huset No 582 enkefru Majorskan Friherrinnan Johanna Cecilia Leijonhufvud, född Christiermin. Död av ålderdomssvaghet, 71 år." Som synes har ett namnfel (Lovisa blir Cecilia) skrivits i dödboken.</p>
<p>Hfl för Malmö garnisonsförsamling visar att Jonas redan 1839 finns skriven i församlingen på nr 589. Två år senare är han antecknad på "5:te roten, nr 412"</p>
<p>och han återfinnes 1843, 1845 och 1850. I Garnisonsförsamlingens vigselbok (E:1) nr 14 finns följande antecknat per den 26/9 1851:</p>
<p>"Söndagen den 10 augusti lystes första gg och sedan i laga ordning för Trumslagaren vi Kongl Södra Skånska Infanteriregementet NR 11 Jonas August Salle' och pigan Petronella Olsson härstädes. Hennes laga giftoman nu enda levande släkting morbrodern Tunnbindaren L G Dahl i Lund, äfvensom hennes uppgifne fader livstidsfången Frank i Landskrona - hon är af oäkta börd - gåfvo skriftligen sitt bevittnade samtycke, ävensom hans befäl och lades dessa intyg till handlingarna. Han 29 år, hon 22 år gam."</p>
<p>Hfl för Garnisonsförsamlingen A1:12, visar sedan familjen fram till 1861.</p>
<p>I juni 1865 dog Jonas, den 21 nov flyttar änkan med sina barn från Garnisonsförsamlingen till S:t Petri.</p>
<p> </p>
<p>I Sydsvenskan fanns den 3 juni 2002 en artikel om Malmö museum</p>
<p>"Katten vad många gamla djur"</p>
<p>Av Britt Yngveson 3 juni 2002</p>
<p>Där hittas bl a följande information:</p>
<p>"Sydsvenskan har passat på att göra en djupdykning i Malmö museers samlingar i samband med det stora arbete som pågår med att flytta flera hundra tusen föremål till ett nytt magasin i hamnen.</p>
<p>(bild på en gepard och fåglar i monter)</p>
<p>Mitt i språnget på jakt efter den lilla dykarantilopen ser geparden lika livsfarlig ut i dag som 1901 när den för första gången ställdes upp.</p>
<p>Den lilla fågeln är 150 år gammal men ser ut som om den vore fångad i går.</p>
<p>Fågeln från 1851 är en svarthakad buskskvätta och den äldsta uppstoppade fågeln i de naturhistoriska samlingarna. Ett fint arbete gjort av trumslagare Johan August Salée som var Malmö museums första konservator. Han hade fått undervisning av konservatorn vid Lunds universitet och kunde sitt jobb."</p>
<p> </p>
<p>Med ovanstående artikel som utgångspunkt har Gunnar Cederholm forskat vidare och funnit följande:</p>
<p>KÄLLA: Minnesskrift " MALMÖ MUSEUM 1841 - 1941, utgiven av Allhems Förlag 1942 i 200 nr. ex. Sid 14 i delen Naturhistoriska Avdelningen.</p>
<p> </p>
<p>Museet grundades den 20 febr. 1841.</p>
<p> </p>
<p>Till konservator hade också antagits (1851) den unge trumslagaren Johan August Salée, som blivit lovad kostnadsfri undervisning av konservatorn i Lund.</p>
<p>Museet skulle dock bekosta hans uppehåll och även förse honom med nödiga kläder.</p>
<p>Kostnaderna blevo dock ej stora. Salée utkvitterade 33 Rdr. och 13 sk.bco. i penningar och kläder och härtill kom konservator Kjellmans räkning, vilken här må anföras såsom ett exempel på den tidens levnadskostnader.</p>
<p>"För elefven Salée</p>
<p>3 ne Månader Caffe, Mat, ljus Drick etc. à 24 S.bco. om dagen 46-</p>
<p>Rummet à 2 Rbco. I månaden 6-</p>
<p>Sängkläder à 1 Rbco. Dito passning à 24 S 4.24</p>
<p>Summa Bco Rdr. 56.24 S "</p>
<p> </p>
<p>För att icke museet skulle ha gjort dessa utlägg förgäves, fick Salée förbinda sig att under minst fem år tjänstgöra vid museet mot en lön motsvarande den han uppbar vid regementet och som uppgick till 36 Rdr. bco. Härutöver skulle han kunna erhålla "lämplig gratification i mån av visad flit och skicklighet, så vitt Musei tillgångar det tillåta".</p>
<p>Han tjänstgjorde som konservator till sin död 1865.</p>
<p> </p>
<p>I husförhörslängderna i S:t Petri församling finns i hus nr 749 en ensam kvinna vid namn "majorskan Leijonhufvud" antecknad år 1824. Två år senare i hus nr 743 finns en fosterson antecknad tillsammans med henne; Jonas August Sallen f 1822 2/8 i Malmö. Det är samma år som Fredrika Mirendorff avlider. Den fyra årige gossen blir alltså omhändertagen av en officershustru, änka, som bär namnet Leijonhuvud, d v s det namn som enligt familjesägnen skulle vara namnet på Vilhelm Anderssons mor. Det är således delar av Jonas Sale'es historia som präglats på systersonen Vilhelm.</p>
<p>Majorskan och fostersonen flyttar omkring i Malmö under några år. Enligt hfl 1834 (A1A:31 sid 147) finns i hus nr 582 från denna tid den från Caroli inflyttade arbetskarlen Anders Andersson på samma adress som majorskan och fosterson. Husförhörslängden är tämligen tydlig och det framgår att Anders Andersson tycks vara född i Brågarp den 14/6 1788.</p>
<p>"Hust Majorskan Johanna Lovisa Lejonhufvud f Christiemin (?), född år 1775, var inflyttad från Barkåkra år 1818. Det är också i denna husförhörslängd som det i en senare tillkommen marginalanteckning skrives följande: "Trumslagare vid S S I R."</p>
<p>S:t Petri död/begravningsbok 1846:</p>
<p>"13/12, 20/12 begrofs i nya Begrafningsplatsen från huset No 582 enkefru Majorskan Friherrinnan Johanna Cecilia Leijonhufvud, född Christiermin. Död av ålderdomssvaghet, 71 år." Som synes har ett namnfel (Lovisa blir Cecilia) skrivits i dödboken.</p>
<p>Hfl för Malmö garnisonsförsamling visar att Jonas redan 1839 finns skriven i församlingen på nr 589. Två år senare är han antecknad på "5:te roten, nr 412"</p>
<p>och han återfinnes 1843, 1845 och 1850. I Garnisonsförsamlingens vigselbok (E:1) nr 14 finns följande antecknat per den 26/9 1851:</p>
<p>"Söndagen den 10 augusti lystes första gg och sedan i laga ordning för Trumslagaren vi Kongl Södra Skånska Infanteriregementet NR 11 Jonas August Salle' och pigan Petronella Olsson härstädes. Hennes laga giftoman nu enda levande släkting morbrodern Tunnbindaren L G Dahl i Lund, äfvensom hennes uppgifne fader livstidsfången Frank i Landskrona - hon är af oäkta börd - gåfvo skriftligen sitt bevittnade samtycke, ävensom hans befäl och lades dessa intyg till handlingarna. Han 29 år, hon 22 år gam."</p>
<p>Hfl för Garnisonsförsamlingen A1:12, visar sedan familjen fram till 1861.</p>
<p>I juni 1865 dog Jonas, den 21 nov flyttar änkan med sina barn från Garnisonsförsamlingen till S:t Petri.</p>
<p> </p>
<p>I Sydsvenskan fanns den 3 juni 2002 en artikel om Malmö museum</p>
<p>"Katten vad många gamla djur"</p>
<p>Av Britt Yngveson 3 juni 2002</p>
<p>Där hittas bl a följande information:</p>
<p>"Sydsvenskan har passat på att göra en djupdykning i Malmö museers samlingar i samband med det stora arbete som pågår med att flytta flera hundra tusen föremål till ett nytt magasin i hamnen.</p>
<p>(bild på en gepard och fåglar i monter)</p>
<p>Mitt i språnget på jakt efter den lilla dykarantilopen ser geparden lika livsfarlig ut i dag som 1901 när den för första gången ställdes upp.</p>
<p>Den lilla fågeln är 150 år gammal men ser ut som om den vore fångad i går.</p>
<p>Fågeln från 1851 är en svarthakad buskskvätta och den äldsta uppstoppade fågeln i de naturhistoriska samlingarna. Ett fint arbete gjort av trumslagare Johan August Salée som var Malmö museums första konservator. Han hade fått undervisning av konservatorn vid Lunds universitet och kunde sitt jobb."</p>
<p> </p>
<p>Med ovanstående artikel som utgångspunkt har Gunnar Cederholm forskat vidare och funnit följande:</p>
<p>KÄLLA: Minnesskrift " MALMÖ MUSEUM 1841 - 1941, utgiven av Allhems Förlag 1942 i 200 nr. ex. Sid 14 i delen Naturhistoriska Avdelningen.</p>
<p> </p>
<p>Museet grundades den 20 febr. 1841.</p>
<p> </p>
<p>Till konservator hade också antagits (1851) den unge trumslagaren Johan August Salée, som blivit lovad kostnadsfri undervisning av konservatorn i Lund.</p>
<p>Museet skulle dock bekosta hans uppehåll och även förse honom med nödiga kläder.</p>
<p>Kostnaderna blevo dock ej stora. Salée utkvitterade 33 Rdr. och 13 sk.bco. i penningar och kläder och härtill kom konservator Kjellmans räkning, vilken här må anföras såsom ett exempel på den tidens levnadskostnader.</p>
<p>"För elefven Salée</p>
<p>3 ne Månader Caffe, Mat, ljus Drick etc. à 24 S.bco. om dagen 46-</p>
<p>Rummet à 2 Rbco. I månaden 6-</p>
<p>Sängkläder à 1 Rbco. Dito passning à 24 S 4.24</p>
<p>Summa Bco Rdr. 56.24 S "</p>
<p> </p>
<p>För att icke museet skulle ha gjort dessa utlägg förgäves, fick Salée förbinda sig att under minst fem år tjänstgöra vid museet mot en lön motsvarande den han uppbar vid regementet och som uppgick till 36 Rdr. bco. Härutöver skulle han kunna erhålla "lämplig gratification i mån av visad flit och skicklighet, så vitt Musei tillgångar det tillåta".</p>
<p>Han tjänstgjorde som konservator till sin död 1865.</p>
Källor
- Malmö garnisonsförsamling (M) C:4 (1792-1824), sida 265, nr 22 [AID: v103040a.b1370.s265]
- Malma (U) C:1 Födelse- och dopbok (1656-1721), sida 166 [AID: v102989.b173.s166]
- Brågarp (M) AI:1 (1825-1830), sida 76 [AID: v108732a.b860.s76]