Erik Knutsson

Erik Knutsson död 1216, svensk kung 1208-1216, son till kung Knut Eriksson, Erik den heliges sonson.Efter faderns död uppfostrades Erik Knutsson och hans bröder sannolikt av kung Sverker d.y. men deltog ändå 1205 i en upprorsrörelse mot kungen. Upproret krossades i slaget vid Älgarås i Västergötland där Erik Knutssons bröder stupade.Erik Knutsson flydde till Norge men återkom efter ett par år och vann kronan genom att den 31 januari 1208 besegra Sverker vid Lena i Västergötland. År 1210 försökte Sverker återerövra makten men stupade vid Gestilren.Slaget vid Gestilren medförde att Erik Knutsson kom till makten en kort tid därefter. Erik gjorde dock rättrogna folkungar besvikna genom att låta sig krönas enligt påvens sätt och inte vid Mora stenar. Det är känt att han krönts i gamla Uppsala "invid S:t Eriks ben". Han var den förste svenske kung som kröntes; han genomgick ceremonin i november 1210. Han smordes med "helig" olja av ärkebiskop Valerius i närvaro av alla suffraganer och många av rikets stormän i Gamla Uppsala kyrka, dåvarande domkyrkan. Och då inte bara på huvudet, utan här och var på bröstet, armar och händer enligt gammaltestamentlig sed. Dessutom svor han sin kungaed.Om Erik Knutssons regering är föga känt men uppenbart är att han vann stöd från såväl Danmark som kyrkan. Med en flotta på över 1000 fartyg drog kung Valdemar av Danmark i krig mot Estland och i ett sjöslag segrade Valdemar och befäste därigenom sin makt över Östersjöområdet. Detta skapade oro i Sverige eftersom danskarna nu behärskade alla inloppen till Östersjön, som därmed var ett danskt innanhav. I anfallet mot Estland deltog ca 60000 danskar.