Erik Ångerman Sursill

Man f. ca 1480 i Teg, Umeå d. efter 1558 i Teg, Umeå Id I6280

Föräldrar och syskon

Inga föräldrar registrerade.

Familj

Maka
Dordi 1507–1598
Vigsel
Son
Östen Eriksson Sursill 1533–1598
Dotter
Catharina Eriksdotter Sursill ?–1569
Dotter
Magdalena Eriksdotter Sursill ?–1600
Son
Carl Eriksson Sursill ?–1618
Dotter
Margareta Eriksdotter Sursill ?–1610

Livslinje

ca 1480 Född Teg, Umeå
efter 1558 Död Teg, Umeå
Vigsel med Dordi 1507–1598

Noter

<p><span style="color: #362b36; font-family: tahoma, arial, helvetica, sans-serif; font-size: 12px; white-space: pre-wrap; background-color: #d1d9ef;">I en av stockholmstidningarna fanns 8/8 1954 en artikel som inneh&aring;ller bl a f&ouml;ljande beskrivning: ..."Under befrielsekriget 1521-23 gjorde h&ouml;vitsmannen Lars Olsson Bj&ouml;rnram ett kontrakt med handlanden Erik &Aring;ngerman om leverans av stora kvantiteter mat till h&auml;ren. Denne var &aring;ngemanl&auml;nning och landskapsnamnet som personnamn var en p&aring; den tiden vanlig f&ouml;reteelse. I kontraktet &aring;tog han sig ocks&aring; att leverera str&ouml;mming eller sill, som det ocks&aring; hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan &auml;ven en del "sursill" eller surstr&ouml;mming. Denna norrl&auml;ndska delikatess f&ouml;rstod sig de enkla knektarna dock inte p&aring; utan st&auml;llde till med en regelr&auml;tt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och l&auml;t sin vrede g&aring; ut &ouml;ver Erik &Aring;ngerman som handlat i b&auml;sta v&auml;lmening. Han st&auml;lldes nu under &aring;tal f&ouml;r att ha levererat rutten f&ouml;da, och till allt annat obehag fick han &ouml;knamnet "Sursill". Svenska folket har alltid &auml;lskat &ouml;knamn och i Stockholms stadsb&ouml;cker fr&aring;n denna tid m&ouml;ter man liknande namnformer som "Lasse Sk&aring;nsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa &ouml;knamn satt sedan orubbligt i, men Erik &Aring;ngerman var knepig nog att f&ouml;rta udden av elakheten - han tog helt enkelt &ouml;knamnet till sl&auml;ktnamn och kallade sig officiellt f&ouml;r SURSILL. Under detta namn har han f&aring;tt en m&auml;rklig ber&ouml;mmelse - han &auml;r n&auml;mligen en av mest vidfamnande &auml;ttef&auml;der, som funnits i hela Norden. Den sursillska h&auml;rstamningen har under tidernas lopp n&aring;tt s&aring;dana dimensioner att det numera knappt finns n&aring;gon sl&auml;kt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamtr&auml;det. Erik &Aring;ngerman st&aring;r som &auml;ttefader f&ouml;r bort&aring;t 2000 stora sl&auml;kter inom alla samh&auml;llsklasser i spridda &ouml;ver hela Norden, de baltiska l&auml;nderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen p&aring; finska storheter i det sursillska sl&auml;kttr&auml;det &auml;r bl a: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ St&aring;hlberg, OW Kuusinen, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Med andra ord de mest bem&auml;rkta inom finsk politik. </span></p><p><span style="color: #362b36; font-family: tahoma, arial, helvetica, sans-serif; font-size: 12px; white-space: pre-wrap; background-color: #d1d9ef;">------------------------------------------ Finskspr&aring;kig bakgrundsbeskrivning finns att hitta via internet: </span><a style="color: #362b36; text-decoration: none; font-family: tahoma, arial, helvetica, sans-serif; font-size: 12px; white-space: pre-wrap; background-color: #d1d9ef;" href="http://www.strang.ch/SUKU/silli.htm" target="_blank">http://www.strang.ch/SUKU/silli.htm</a><span style="color: #362b36; font-family: tahoma, arial, helvetica, sans-serif; font-size: 12px; white-space: pre-wrap; background-color: #d1d9ef;"> H&auml;r &aring;terges endast en liten del p&aring; finska: "Ruotsin vapaussodan 1521—23 aikana teki linnal&auml;&auml;nin p&auml;&auml;llikk&ouml; Lars Olsson Bj&ouml;rnram kauppias Eric &Aring;ngermanin kanssa sopimuksen isojen elintarvikem&auml;&auml;rien hankkimisesta armeijalle. Kauppias — silloin h&auml;nt&auml; sanottiin kauppiaaksi — oli kotoisin &Aring;ngermanlandista ja maakunnan nime&auml; k&auml;ytettiin tuohon aikaan paljon sukunimen&auml;. Kauppakirjassa h&auml;n otti toimittaakseen mm. silakkaa, jota silloin viel&auml; sanottiin silliksi. (Nyky&auml;&auml;nh&auml;n silakkaa Ruotsinkin puolella sanotaan str&ouml;mmingiksi). H&auml;n ei kuitenkaan l&auml;hett&auml;nyt ainoastaan halpaa silli&auml;, vaan osaksi my&ouml;s "sursilli&auml;" eli hapansilakkaa (nyky&auml;&auml;n "surstr&ouml;mming") T&auml;t&auml; yh&auml; edelleen suurta norrlantilaisten herkkua eiv&auml;t yksinkertaiset sotamiehet kuitenkaan hyv&auml;ksyneet, vaan toimeenpanivat sy&ouml;m&auml;lakon. Kustaa Vaasa raivostui ja kohdisti vihansa Eric &Aring;ngermaniin, joka oli toiminut parhaassa ja luultavasti is&auml;nmaallisessa mieless&auml;. H&auml;net asetettiin syytteeseen pahentuneen elintarvikkeen l&auml;hett&auml;misest&auml; ja kaiken lis&auml;ksi h&auml;n sai pilkkanimen "Sursill". Ruotsin kansahan on aina rakastanut t&auml;llaista hammastelua ja niinp&auml; Tukholman kaupunginkirjoissa tuona aikana tavataan sellaisiakin ivanimi&auml; kuin "Lasse sk&aring;nsk sill". "Martin surlax" jne. Mutta Eric &Aring;ngerman, joka ilmeisesti oli ter&auml;v&auml; ja kekseli&auml;s liikemies, taittoi pilkalta k&auml;rjen ottamalla Sursillin viralliseksi sukunimekseen. Miten oikeudenk&auml;ynti p&auml;&auml;ttyi, ei ole tiedossa, mutta kai asia saatiin selitetty&auml; ilman pahempia seurauksia Sukulaisuuden nojalla pit&auml;isi tietysti olla Ericin puolella, mutta toisaalta ymm&auml;rr&auml;n Etel&auml;-Ruotsista olevia sotamiehi&auml;kin, sill&auml; edelleenkin "surstr&ouml;mming" on koettelemus niiden tukholmalais-talojen asukkaille, joiden naapurina jokin ravintola tai norrlantilainen perhe syyskuussa herkuttelee t&auml;ll&auml; kalas&auml;ilykkeell&auml;. Tied&auml;n mit&auml; puhun, sill&auml; sain kerran Tukholman-tuliaisina hienon purkillisen tuota jaloa kalaa. Se maistui ja lemusi kamalalta ja huoneistoa oli tuuletettava sen aterian j&auml;lkeen pari vuorokautta."</span></p>