Dagmar Mathilda Andersson
Kvinna f. 28 maj 1893 i Kv Biet, Sankt Petri fs, Malmöhus län d. 24 juni 1996 i Limhamn, Malmö Id I1810
Föräldrar och syskon
- Far
- Vilhelm Andersson 1851–1930
- Mor
- Sofia Christina Göransdotter 1869–1934
- Vigsel
- 17 april 1886, Caroli, Malmö
- Syster
- Benedikta Cecilia Vilhelmina Andersson 1886–1886
- Syster
- Beatrice Vilhelmina Andersson 1887–1970
- Bror
- John Vilhelm Andersson 1890–1890
- Bror
- John Vilhelm Salée 1891–1981
- Syster
- Nancy Louise Andersson 1895–1980
- Syster
- Naja Sofia Andersson 1901–1987
- Syster
- Margareta Kristina Andersson 1904–2000
- Bror
- Gustav Adolf Fredrik Andersson 1911–1993
Familj
- Make
- Alfred Johan Andersson Fridell 1883–1937
- Vigsel
- 1 februari 1913, Magistraten, Malmö
- Son
- Bertil Alfred Mauritz Fridell 1913–1959
- Dotter
- Maja-Lisa Dagmar Fridell 1914–2007
- Dotter
- Anna-Brita Nancy Fridell 1917–2019
- Dotter
- Ulla Ann-Sofie Fridell 1926–2024
Livslinje
| 28 maj 1893 | Född | Kv Biet, Sankt Petri fs, Malmöhus län |
| 1 februari 1913 | Vigsel med Alfred Johan Andersson Fridell 1883–1937 | Magistraten, Malmö |
| 24 juni 1996 | Död | Limhamn, Malmö |
| 19 JUL | Döpt |
Noter
Dopvittnen: Johan Nilsson och enkefru Göransson.
<p></p>
<p>Dagmar blev tidigt änka, men fick en betydelsefull roll som centralgestalt i släkten. Hon fick det tvivelaktiga nöjet att upptäcka att maken haft en del "snedsprång" som gett egna barnen halvsyskon. Dagmars inställning var dock tveklöst välkomnande och den utökade syskonskaran s a s utökades, även om det skedde när alla nått vuxen ålder.
<p></p>
<p>Under åtskilliga år som änka har Dagmar bott tillsamman med dottern Maja-Lisa och hennes man Sture. Den stora lägenheten på Slottsgatan 16 hade god plats för henne. Hon fick disponera plats även i sommarstugan på Broslätt i N Rörum och senare på gården Knabrehall. Ett kort försök att bo i egen lägenhet i Höör avbröts efter bara några månader. När Sture och Maja-Lisa som pensionärer flyttade till Ritas hus på Slamstensgatan 24 på Limhamn, var Dagmar med och fick sig disponera två rum för egen del.
<p></p>
<p>Barn, barnbarn, barnbarns barn och även barnbarns barnbarn (Nadja) blir alla ihågkomna av Dagmar, som vid 100 år har ett obrutet intellekt. Hörsel och syn naturligtvis sämre. Det hindrar henne inte från att handarbeta eller se på TV. Hennes 100 års dag blev en i alla avseende strålande fest med åtskilliga uppvaktningar från när och fjärran. T o m Dagmars yngste bror var med en stund dock allvarligt märkt av sjukdom.
<p></p>
<p>Hösten 1994 blev det allt svårare för Maja-Lisa och Sture att svara för tillsynen av Dagmar, vars syn och hörsel gradvis försämrats. Efter en sjukhusvistelse - inflammerad bukspottskörtel - blev hon placerad på det privat sjukhemmet Sjöstjärnan i Limhamn, där vården inneburit att hon blivit piggare. I feb 1995 föreslog personalen en starroperation, vilket tillstyrktes av läkare. Operationen genomfördes och efter bara några dagar kunde Dagmar se igen, t o m hörseln förbättrades.
<p></p>
<p>Åldern kunde Dagmar inte övervinna och komplikationer efter en knäoperation några dagar efter hennes 103 årsdag var början till slutet. Sakta tynade Dagmar bort kroppsligt och själsligt. På morgonen ca kl 0630 den 24 juni dog i närvaro av döttrarna Maja-Lisa och Anna-Brita.
<p></p>
<p>Dagmar blev tidigt änka, men fick en betydelsefull roll som centralgestalt i släkten. Hon fick det tvivelaktiga nöjet att upptäcka att maken haft en del "snedsprång" som gett egna barnen halvsyskon. Dagmars inställning var dock tveklöst välkomnande och den utökade syskonskaran s a s utökades, även om det skedde när alla nått vuxen ålder.
<p></p>
<p>Under åtskilliga år som änka har Dagmar bott tillsamman med dottern Maja-Lisa och hennes man Sture. Den stora lägenheten på Slottsgatan 16 hade god plats för henne. Hon fick disponera plats även i sommarstugan på Broslätt i N Rörum och senare på gården Knabrehall. Ett kort försök att bo i egen lägenhet i Höör avbröts efter bara några månader. När Sture och Maja-Lisa som pensionärer flyttade till Ritas hus på Slamstensgatan 24 på Limhamn, var Dagmar med och fick sig disponera två rum för egen del.
<p></p>
<p>Barn, barnbarn, barnbarns barn och även barnbarns barnbarn (Nadja) blir alla ihågkomna av Dagmar, som vid 100 år har ett obrutet intellekt. Hörsel och syn naturligtvis sämre. Det hindrar henne inte från att handarbeta eller se på TV. Hennes 100 års dag blev en i alla avseende strålande fest med åtskilliga uppvaktningar från när och fjärran. T o m Dagmars yngste bror var med en stund dock allvarligt märkt av sjukdom.
<p></p>
<p>Hösten 1994 blev det allt svårare för Maja-Lisa och Sture att svara för tillsynen av Dagmar, vars syn och hörsel gradvis försämrats. Efter en sjukhusvistelse - inflammerad bukspottskörtel - blev hon placerad på det privat sjukhemmet Sjöstjärnan i Limhamn, där vården inneburit att hon blivit piggare. I feb 1995 föreslog personalen en starroperation, vilket tillstyrktes av läkare. Operationen genomfördes och efter bara några dagar kunde Dagmar se igen, t o m hörseln förbättrades.
<p></p>
<p>Åldern kunde Dagmar inte övervinna och komplikationer efter en knäoperation några dagar efter hennes 103 årsdag var början till slutet. Sakta tynade Dagmar bort kroppsligt och själsligt. På morgonen ca kl 0630 den 24 juni dog i närvaro av döttrarna Maja-Lisa och Anna-Brita.
Källor
- Malmö Sankt Petri (M) AIIa:30 (1907-1912), sida 240 [AID: v103967.b2530.s240]
- Malmö Sankt Petri (M) AIIa:46 (1912-1917), sida 152 [AID: v103983.b1680.s152]
- Malmö Sankt Petri (M) AId:58 (1891-1895), sida 205 [AID: v103927.b209.s205]
- Malmö Sankt Petri (M) AId:50 (1886-1890), sida 238 [AID: v103919.b242.s238]
- Malmö Sankt Petri (M) AId:53 (1886-1890), sida 233 [AID: v103922.b237.s233]